Stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Remissvar:

De nya reglerna beräknas att träda i kraft i den 15 februari 2021 men gälla retroaktivt från den 1 december 2020. Det medför att företagen som vill permittera redan i december måste fatta ett beslut utan att veta vilka regler som kommer att gälla. Det medför ett högt risktagande som kan leda till att företagen väljer att säga upp personal istället för att korttidspermittera.

De företag som väljer att ta risken att korttidspermittera personal kan komma att göra misstag som de inte ens är medvetna om i och med att det inte finns en gällande lagstiftning, varför tillämpning bör vara generös.

Srf konsulternas kommentarer lämnas nedan enligt samma struktur som promemorians avsnittsindelning.

4.2 Fortsatt möjlighet till stöd vid korttidsarbete

För stödmånader som infaller under perioden 1 januari–31 mars 2021 ska löneminskningen uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. Preliminärt stöd ska för stödmånader som infaller under samma period lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget.

För stödmånader som infaller under perioden 1 april–30 juni 2021 ska löneminskningen uppgå till 8, 12 respektive 15 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. Preliminärt stöd ska för stödmånader som infaller under samma period lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget.

Om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ges stöd även för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Sådant stöd ges med högst 10 000 kronor per arbetsgivare.

Bland de administrativa kostnader som ersättning kan erhållas för inkluderas redovisningskonsultens arbete och här bör även lönekonsulternas arbete omfattas. Denna typ av administrativa utgifter har även företag som inte behöver ha revisorsintyg. Förslaget om ersättning för administrativa kostnader bör därför omfatta alla företag, eller i vart fall betydligt fler än de som föreslås.

4.3 Jämförelsemånad

För stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020–30 juni 2021 ska jämförelsemånaden vara antingen den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020.

Srf konsulterna anser att förslaget med jämförelsemånad fungerar för större företag med anställda.

Systemet med en enda jämförelsemånad riskerar däremot att bli orättvist för fåmansföretag med en mer varierande inkomst under året och skatteregler för utdelning som påverkar löneuttagen. Srf konsulterna anser att jämförelsemånaden för dessa företag snarare skulle utgöras av ett genomsnitt av kalenderårets inkomst än utifrån det löneuttag som redovisades för september månad.

Det kan även noteras att vad gäller kravet i 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete att minska kostnaden för arbetskraft har Tillväxtverket tolkat det som att arbetsgivaren inte kan lämna extra höga löneutbetalningar i en enskild månad under stödperioden. Den slutsatsen torde baseras på att Tillväxtverket jämför med månaden innan. I fåmansföretag är det inte ovanligt att lön inte tas ut med samma belopp varje månad. Det är också vanligt att uttag av ersättning består av en kombination av lön och utdelning. Då det ska avgöras om ett fåmansföretag inte har vidtagit åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft går det därför inte att titta på en enstaka månad och jämföra den med månaden innan. Det är mer relevant att jämföra fåmansföretagerens lön och utdelning på årsbasis med tidigare år.

Srf konsulterna anser att det bör tydliggöras att bedömning av om en fåmansföretagares ersättning har minskat kostnaden för arbetskraft eller inte måste avgöras över längre tid.

4.6 Ansökan om godkännande

Om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ska det tillsammans med ansökan om godkännande lämnas ett skriftligt undertecknat yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag.

Revisorn ska yttra sig över huruvida de villkor som anges i 5 a § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete är uppfyllda. Revisorn ska granska de uppgifter i ansökan som yttrandet avser samt räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan och rapportera sina iakttagelser.

Att införa ett krav på revisorsintyg för de företag som sannolikt redan har en revisor är ett sätt att öka kontrollen. Det finns däremot en risk för de företag som inte har revisor att det kan vara svårt att få intyg i tid.

För att minska risken att arbetsgivarna ska bli utan intyg bör även Auktoriserade redovisningskonsulter kunna utfärda intyg. En Auktoriserad redovisningskonsult har teoretisk utbildning på högskolenivå likt en revisor, motsvarande praktikkrav samt står under kvalitetskontroll. De är därför lika kvalificerade som revisorerna att utfärda dessa intyg.

Srf konsulterna anser att såväl kvalificerade revisorer som Auktoriserade redovisningskonsulter ska vara möjliga intygsgivare. Det kan ställas krav på att den Auktoriserade redovisningskonsulten inte får vara, eller vara närstående till någon som är, styrelseledamot, aktieägare eller liknande hos den arbetsgivare som intyget avser.

4.7 Ansökan om preliminärt stöd

En ansökan om prelimärt stöd som avser stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020–30 juni 2021 ska ha kommit in till Tillväxtverket inom tre kalendermånader från utgången av stödmånaden.

Srf konsulterna tillstyrker att tidsfristen förlängs från två till tre månader. Srf konsulterna vill däremot påtala att effekten för företag som ansöker om stöd för december i jämförelse blir en kort ansökningstid eftersom möjligheten att ansöka öppnas tidigast i februari. Enligt detta förslag ska ansökan om preliminärt stöd ha inkommit inom tre kalendermånader efter decembers utgång, vilket innebär 31 mars och i praktiken uppskattningsvis 1,5 månads ansökningsperiod efter det att lagen träder i kraft 15 februari.

Det är viktigt att Tillväxtverket hinner med i den praktiska tillämpningen. Det kan finnas skäl att förlänga tiden ännu mer, men i första hand menar Srf konsulterna att det ska tillses att tillräckliga resurser avsätts för att ansökan ska kunna göras så snabbt som möjligt.

6. Vinstutdelning och andra värdeöverföringar

Arbetsgivaren har inte rätt till stöd vid korttidsarbete som lämnas efter prövning av Tillväxtverket om arbetsgivaren under stödperioden, de två månader som följer närmast före stödperioden eller de sex månader som följer närmast efter stödperioden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma gäller om ett sådant beslut om värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period.

Om arbetsgivaren ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen, gäller vad som anges om värdeöverföringar i första stycket även det eller de moderföretag till företaget som ingår i koncernen.

Inledningsvis vill Srf konsulterna framföra att det är bra att dessa regler tydliggörs. Det har varit mycket svårt att få svar på vad som har gällt hittills och Tillväxtverkets tolkningar har dessutom ändrats. De oklara reglerna har redan medfört att en del företag har gått i konkurs och andra har fått avslag, trots att de med den ändrade tolkningen borde kunnat få stöd. Det är därför viktigt att de regler som nu införs blir tydliga.

Principiellt om utdelningsförbudet

En principiell invändning mot förbudet att dela ut är att det allvarlighetskriterium som ligger till grund för utdelningsförbudet enligt tidigare propositioner och betänkande kan översättas med att arbetsgivaren skulle behövt genomföra omfattande uppsägningar om de inte fått stödet.

Fåmansföretagare tar ut ersättning genom både lön och utdelning. Det har sin grund i de inkomstskatterättsliga regler som gäller för fåmansföretag. Utdelning och lön bör med andra ord sammantaget ses som den ersättning fåmansföretagarna tar ut från sina bolag. Detta har däremot ingen betydelse för om de behöver genomföra uppsägningar eller inte. Om det ska vara förbjudet att ta utdelning borde det även vara förbjudet att ersätta fåmansföretagaren med lön.

Många företag har nu fått erfara att en utdelning kommer att förhindra dem att erhålla stöd för korttidsarbete. Framförallt mindre företag kommer då överväga att säga upp personal istället för att ansöka om stöd för korttidsarbete. Utdelningsförbudet riskerar därför att motverka ett av syftena med stödet, att individer inte ska bli av med sina jobb.

Ovanstående innebär att det generellt är fel att ha ett utdelningsförbud för framförallt fåmansföretagare. Srf konsulternas uppfattning är att utdelningsförbudet inte borde gälla för fåmansföretag, alternativt borde det avräkningsförfarande som föreslås nedan gälla.

Ett avräkningsförfarande

I det fall ett utdelningsförbud ska finnas anser Srf konsulterna att det för fåmansföretag bör utformas på ett annat sätt. Som beskrivits ovan används utdelning och lön i kombination för att ersätta en fåmansföretagare. Det är då orimligt att en utdelning, oavsett storlek, ska medföra ett totalt förbud för stöd.

Srf konsulterna anser istället att uttagen utdelning kan avräknas det stödbelopp som ska erhållas. Det skulle innebära att företag som tagit en mindre summa utdelning och som fått stora problem ändå kan få stöd med mellanskillnaden av det totala stödet och lämnad utdelning istället för att vara helt diskvalificerade. Samtidigt kommer företag som lämnat en större utdelning automatiskt att få ett mindre stöd.

Perioden för förbudet

Med utgångspunkt från att utdelningsförbud ska införas i linje med vad som föreslås i promemorian vill Srf konsulterna framföra följande synpunkter avseende den föreslagna perioden för förbudet.

För att företaget inte ska kunna dela ut efter stödperioden måste det finnas skäl som talar för att en sådan utdelning visar att företaget inte befann sig i en allvarlig ekonomisk situation under stödperioden. Några sådana förhållanden redovisas inte i promemorian. Det som anges är:

”För att förhindra att en arbetsgivare mottar stöd och därefter direkt lämnar utdelning bör förbudet mot utdelning avse stödperioden samt de närmast följande sex månaderna.”

Detta är dock inget sakskäl, utan vad som framförs i promemorian är att det är bra om reglerna är lika som reglerna i omställningsstödet och att Tillväxtverket behöver en enkel tillämpning. De nu föreslagna reglerna är däremot inte samma som i omställningsstödet. Vad gäller Tillväxtverkets tillämpning torde det vara enklare för dem om perioden de ska kontrollera sammanfaller med stödperioden. Enligt de nu föreslagna reglerna ska de följa upp om utdelning görs efter det att slutlig avstämning gjorts, vilket inte kan ske utan betydande svårigheter.

Vad gäller de två månader som ska kontrolleras innan stödperioden anförs i promemorian att de införs för att begränsa möjligheterna att kringgå reglerna. Det är oklart exakt vilka regler som avses. Förslaget är heller inte i överensstämmelse med reglerna för omställningsstödet och det är svårt att se hur det skulle underlätta Tillväxtverkets tillämpning.

Om regler avseende utdelningsförbud ska införas är det Srf konsulternas uppfattning att de bara ska gälla under stödperioden.

Verkställande och beslut

Enligt de föreslagna reglerna ska såväl ett verkställande som ett beslut om värdeöverföring medföra att stöd för korttidsarbete inte kan erhållas. Vad gäller verkställande har det likställts med att utdelningen betalas ut. Detta medför att utdelningar som avser äldre räkenskapsår men som inte har betalats ut utan ligger bokförda som en skuld till aktieägarna kommer att omfattas av utdelningsförbudet. Det skapar generellt stor osäkerhet vad gäller betalning av skulder till aktieägarna. En skuld till aktieägaren kan bestå av ej utbetald utdelning, men även ha en annan bakgrund. Frågan uppstår därför om en skuld baserat på tidigare inlåning eller utlägg kan betalas ut under förbudsperioden? Ett negativt svar på denna fråga inkräktar på företagets förmåga att finansiera sin verksamhet med stöd från ägarna och motverkar därmed möjligheterna till överlevnad och tillväxt.

Enligt Srf konsulternas uppfattning bör inte utbetalningstidpunkten styra om stöd ska medges eller inte. Är det så att rätten att få en utdelning utbetald har infallit innan förbudsperioden, men utbetalning inte har skett, har bolaget en legal skuld till aktieägaren som måste få betalas.

Det borde i första hand vara beslut om utdelning under stödperioden som kan vara ett hinder för att få stöd. Om det däremot är så att ägarna avstår utdelningen bör det göra att stöd kan erhållas. Om ett fåmansbolag fattar beslut om utdelning på en stämma, men på en senare stämma under stödperioden där alla aktieägare är överens fattar beslut om att inte genomföra utdelningen bör hinder för att få stöd för korttidsarbete inte föreligga. Detta trots att beskattning av fåmansföretagare kommer att ske av aktieägarna.

Sammantaget är det enligt Srf konsulternas uppfattning, i det fall regler om förbud mot värdeöverföringar ska finnas, enbart beslut om utdelning som inte har återtagits under stödperioden som ska föranleda att stöd inte kan erhållas.

7. Krav hänförliga till arbetsgivare

Preliminärt stöd och ytterligare stöd får inte lämnas till arbetsgivare som har skulder avseende återkrav av stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning när ansökan om sådant stöd prövas.

För en arbetsgivare som har godkänts för stöd av Tillväxtverket får preliminärt stöd och ytterligare stöd inte heller lämnas om arbetsgivaren när ansökan om sådant stöd prövas är

1. skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning, eller
2. på obestånd.

Tidpunkten för när en arbetsgivare inte får vara skyldig att upprätta kontrollbalansräkning samordnas med reglerna för omställningsstöd. Den föreslagna ändringen får dock effekt för tidpunkten för intäktsredovisning av stödet för korttidsarbete för många företag. Redovisningsreglerna [1] anger att alla villkor för stödet vara uppfyllda för att intäktsredovisning ska vara möjlig. I fallet med korttidsstöd kan den föreslagna ändringen innebära att företagets lönekostnad ska redovisas ett räkenskapsår och stödet ett annat.  Det kan leda till oönskade effekter.

I sammanhanget bör noteras att många företag har balansdag 2020-12-31. De nya reglerna har ännu inte trätt i kraft vid företagens balansdag. Ett företag kan inte låta händelser efter balansdagen påverka balans- och resultaträkningarna när företagets bokslut upprättas om inte händelserna verifierar ett förhållande som förelåg per balansdagen. Företaget kommer därför inte att kunna intäktsredovisa det stöd som söks i efterhand för december månad eftersom det per balansdagen inte fanns något giltigt regelverk.

Vidare går det inte att generellt påstå att ett företag som är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning har allvarliga ekonomiska svårigheter som inte bara är tillfälliga. Det borde därför inte vara skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning som hindrar stödet, utan vilka slutsatser som kan dras av den upprättade kontrollbalansräkningen. Det är även intressant att jämföra detta med företag som är under rekonstruktion, där man inte ser hinder för att få stöd eftersom rekonstruktionen skulle kunna rädda ett livskraftigt företag, vilket är precis samma typ av beslut som kan fattas efter att kontrollbalansräkning har upprättats.

Srf konsulterna anser att det inte är skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning utan resultatet av analysen som är avgörande för om företaget kan anses ha ekonomiska svårigheter som inte är tillfälliga.

10. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Enligt de föreslagna reglerna ska formlösa överföringar i form av koncernbidrag vara möjliga att genomföra utan att bolaget tappar rätten att få stöd för korttidsarbete. Detta är en ändring jämfört med hur de nuvarande reglerna tolkas. Enligt de reglerna är det inte tillåtet att lämna koncernbidrag och samtidigt ta emot stöd för korttidsarbete.

I och med att de nya reglerna förväntas träda ikraft den 15 februari 2021 men gälla retroaktivt från första december är det av stor vikt att det klargörs vad som gäller vid övergången. Av övergångsbestämmelsen framgår att de nya reglerna avseende värdeöverföringar ska gälla för ansökningar som lämnas efter ikraftträdandet av lagen. Vi tolkar det som att företag kan få stöd för korttidsarbete för december månad om koncernbidrag lämnats i årsredovisningen per 2020-12-31 under förutsättning att ansökan kommer in efter att nya lagen trätt ikraft. Kommer ansökan in innan kommer stödet av avslås.

Det är en fördel om denna typ av viktiga frågor för företagen kunde exemplifieras i förarbetena.

[1] Här avses den normgivning för Bokföringsnämnden som flertalet svenska företag följer.

Tillbaka till övriga remisser