Hållbarhetstaxonomi

Året man börjar mäta sina förändringar.

Capitalisation: att förse ett företag med kapital eller att omvandla inkomster eller tillgångar till kapital, tror att här avses balansomslutning, summan av tillgångar, eget kapital och skulder.

Enheten vi mäter koldioxidutsläpp i, omvandlat från andra utsläppskällor.

Affärsmodell som omformar produkter och tjänster med fokus på användning för att minimera ekologisk och social påverkan.

Hållbart system som fokuserar på återanvändning och avfallsminimering.

Förändringar som sker med klimatet, beroende på människors agerande.

Åtagande företaget vill göra för minskad klimatpåverkan.

Mål som företaget sätter för att motverka klimatförändringar.

Handlingar som stärker motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatförändring.

Risken att klimatförändringar skapar negativa konsekvenser för världen eller verksamheten.

Växthusgaser omvandlas till en enkel enhet för att mäta deras förmåga att hålla kvar värme i atmosfären.

Corporate Sustainability Due Diligence Directive. Ett EU-förslag att företag ska visa tillbörlig aktsamhet om miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

Corporate Sustainability Reporting Directive. EU-direktiv om hållbarhetsrapportering.

Ekonomi som kan växa utan motsvarande ökning av klimatpåverkan.

Transparens och kommunikation av ESG-information samt organisationens utveckling mot sådana mål.

Regler som anger hur hållbarhetsinformation ska rapporteras och kommuniceras.

Avser både finansiell väsentlighet och väsentliga konsekvenser.

Långsiktig ekonomisk tillväxt utan negativ påverkan på sociala, miljömässiga eller kulturella aspekter av samhället.

Direkta orsaker eller aktiviteter bakom utsläpp.

Konverteringsenheter, som översätter utsläppskällornas enheter till utsläpp av växthusgaser.

Källor som användbar energi kan utvinnas ur, antingen direkt eller via omvandling.

European Sustainability Reporting Standards, europeiskt regelverk för hållbarhetsrapportering enligt CSRD.

Ett system för klassifikation av de ekonomiska verksamheter som kan definieras som hållbara investeringar.

Områden som företaget väljer att mäta.

Råvaror som kol, gas eller olja som bränns för att skapa värme eller kraft.

Utsläpp av de gaser som ökar växthuseffekten.

Fångar värme i atmosfären och accelererar växthuseffekten, finns sex stycken.

Ledande regelverk för global hållbarhetsrapportering, ett av de mest välkända och använda i Europa.

Mått på förmågan hos en växthusgas att bidra till växthuseffekten och den globala uppvärmningen jämfört med motsvarande mängd koldioxid.

Goal är lite bredare än target, anger mätbart hållbarhetsmål.

Hur ett företag ska styras och alla sätt ledningen säkerställer att verksamheten sköts hållbart, ansvarsfullt och effektivt. Avser beslut, styrning, implementering och övervakning.

Företagets organisation avseende styrning mot de uppsatta målen.

Aktivitet som ger (positiv eller negativ) effekt på någon eller något.

NSRS handbok, manual för hur verktyget ska fyllas i.

NSRS rapporteringsverktyg, i excel.

Internt framtagen uppskattad kostnad av koldioxidutsläpp.

De viktigaste intressenterna för en verksamhet, interna eller externa.

Den rapporterande organisationens formella företagsnamn.

Lista över de områden som är väsentliga för ett företag från ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv och därför bör inkluderas i hållbarhetsredovisning.

Verksamhetens produkter, tjänster.

Företagsledningens styrning av väsentliga hållbarhetsområden.

Material som krävs för att producera en vara eller tjänst.

Områden som återspeglar betydande ekonomisk, miljömässig eller social påverkan som företaget har eller kan ha avgörande påverkan på intressenters beslut.

Ställningstagande till vilka områden som är väsentliga för hållbarhet.

Europeiskt numeriskt mätsystem med kg, ton osv.

Utsläpp från transport av material, produkter, avfall och anställda som kommer från bränslen i av företaget ägda eller kontrollerade fordon, ingår i scope 1.

EU:s näringsgrensstandard, motsvarar de fyra första nivåerna av SNI-koden i Sverige, finns i SCB:s klassifikationsdatatbas.

Nordic Accountant Federation, en organisation som består av de nordiska redovisningsorganisationerna i Sverige, Finland, Danmark och Norge.

Paraplyorganisation för de nordiska branschorganisationerna inom redovisning och lön. NAF är initiativtagare till NSRS-projektet.

EU-lagstiftning sedan 2014 som kräver att stora företag och finansiella aktörer redovisar hållbarhetsinformation om social och miljömässig påverkan.

Baserat på begränsade resurser som inte nybildas, eller så långsamt att de riskerar att ta slut.

Baserat på begränsade resurser som inte nybildas, eller så långsamt att de riskerar att ta slut.

Baserat på begränsade resurser som inte nybildas, eller så långsamt att de riskerar att ta slut.

Gemensam nordisk standard för SME-företags hållbarhetsredovisning.

De tre utvecklingsnivåerna av NSRS-standarden. För närvarande finns Nivå 1 och underliggande Entry-nivå. Level 2 och level 3 är planerade i framtiden.

Upplysningskrav som styrs utifrån respektive nivå av NSRS enligt rapporteringskraven.

Dokument som introducerar NSRS och innehåller byggstenarna, utvecklingsnivåerna och processen för varje rapporteringscykel.

Principer som är vägledande i framtagningen av redovisningen i enlighet med rapporteringskraven.

NSRS väsentlighetssammanhang är “hållbarhet” inklusive både miljömässigt, socialt och ekonomiskt avseende av ett företag.

Index som kopplar ihop rapporteringen med verktyget.

Dokument där själva standarden finns, ett formellt dokument som specificerar alla NSRS rapporteringskrav.

De tre delarna av begreppet hållbarhet; miljömässig, social och ekonomisk.

Till exempel dotterbolag, olika affärsområden osv.

Avfall som genereras av företagets sekundära aktiviteter, exempelvis utskrifter, pappmuggar, postitlappar.

Avfall som produceras utanför anläggningsområden men i den egna verksamheten.

Avfall som produceras på de egna anläggningarna.

Miljömässiga gränsvärden inom vilka mänskliga aktiviteter inte hotar planetens överlevnad.

Företagets kärnverksamhet, vad man säljer.

Avfall som skapas genom företagets produktion av sina viktigaste produkter eller tjänster.

Gäller produkter där företaget behöver följa sanktioner.

Grundläggande information om den rapporterande organisationen.

Plan för hur ett företag avser att nå ett specifikt mål (goal eller target).

Material av sorterat avfall, biprodukter eller spill och som ersätter jungfruliga material.

Underkategori till klimatrelaterad risk, avser risken att lagar, normer eller tolkningar kan förändras på ett sätt som negativt påverkar företagets kärnverksamhet.

Energikällor som kan förnyas naturligt efter konsumtion, till exempel vind-, sol-, hydro- eller biomassaenergi.

Drivmedel som producerats av förnybara resurser, såsom biobränslen.

Råmaterial som kommer från växande biologiskt material.

Resurser/energikällor som kan förnya sig inom en mänsklig livslängd och därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid.

Återkommande period företaget rapporterar för, exempelvis ett år.

Styrelsens och ledningens sätt att identifiera, bedöma och hantera de risker som kan påverka ett företags verksamhet.

Trolig beskrivning av hur framtida utveckling baserat på ett antal angivna förutsättningar.

Indelning av utsläpp av växthusgaser enligt GHG-protokollet i tre delar, scopes 1-3.

Bedömning eller utvärdering av egna handlingar, attityder eller prestationer.

Small and Medium-sized Enterprises, små och mellanstora företag.

Sociala frågor, inkluderar jämställdhet, mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, rätvis ersättning, inkludering, utbildning som stöder långsiktig utveckling.

Part eller aktör som har ett intresse i ett företag och som antingen kan påverka eller påverkas av verksamheten, till exempel investerare, anställda, kunder och leverantörer.

Ställningstagande till vilka aktörer som har intresse i företaget.

Ingår i scope 1, avser exempelvis ångpannor, raffinaderier mm.

Tillgång som genom t.ex. politiska beslut plötsligt inte kan utnyttjas och därmed förlorat sitt värde och måste skrivas bort.

Värdekedjan uppströms, hela processen för hur produkter och tjänster produceras i alla led, från materialkälla till tillverkning, distribution och försäljning.

Inkluderar både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter på en långsiktigt hållbar verksamhet, kallas även “triple bottom line”.

Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

De 17 globala mål som FN satt för att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen.

Regelverk som lägger ansvar på bolag inom finanssektorn att medverka till en omställning mot mer hållbara investeringar och ökad transparens.

Året man avser att ha uppnått målet.

Mätbart mål angivet i numerisk enhet, mer specifikt än goals.

Ramverk för att identifiera, kartlägga och förebygga organisationers klimatrelaterade finansiella risker.

Hjälper till att skapa EUs strategier, föreslår nya lagar och hanterar budget.

Globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016 för att begränsa den globala uppvärmningen och stödja de som drabbas av klimatförändringarna.

Definiering av gränser per hållbarhetsområde, används exempelvis inom GRI.

Situation där två motsatta situationer eller egenskaper ska balanseras, exempelvis mellan högre kvalitet och lägre pris.

Agenda 2023, de 17 globala mål för hållbar utveckling som FN satt upp.

Råvara som utvunnits genom uttag av nya resurser ur naturen, såsom trä eller järnmalm.

Voluntary Small and Medium-sized Enterprise, European Sustainability Reporting Standards.

Avfall kan kategoriseras i diverse olika typer av avfall, såsom matavfall, elavfall, byggavfall osv.

avser medarbetare oavsett om de är anställda eller anlitade i annan form.

Årsredovisningslagen.