Svar: 2024-10-03
Remisslänk: Remiss 2024-05-31
Dnr Fi2024/01073

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

Bakgrund

Utredningen om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier föreslår

  • att Skatteverket får besluta att ett registreringsnummer för mervärdesskatt ska visas som ogiltigt i VAT Information Exchange System (VIES) om det finns en påtaglig risk för att den som är registrerad kommer att använda registreringsnumret för undandragande av mervärdesskatt,
  • att åtgärder för stärkt kontroll vidtas,
  • att möjlighet att neka mervärdesskatteregistrering respektive avregistrera från mervärdesskatt vid misstanke om skattebedrägerier införs,
  • att det införs en möjlighet för Skatteverket att besluta om avräkningsspärr på skattekontot, och
  • att inte ändra bestämmelserna om omvänd betalningsskyldighet.

Sammanfattning

Srf konsulterna tillstyrker

  • att Skatteverket får besluta att ett registreringsnummer för mervärdesskatt ska visas som ogiltigt i VAT Information Exchange System (VIES) om det finns en påtaglig risk för att den som är registrerad kommer att använda registreringsnumret för undandragande av mervärdesskatt,
  • att åtgärder för stärkt kontroll vidtas,
    att möjlighet att neka mervärdesskatteregistrering respektive avregistrera från mervärdesskatt vid misstanke om skattebedrägerier införs, och
  • att det införs en möjlighet för Skatteverket att besluta om avräkningsspärr på skattekontot.

Srf konsulterna föreslår

  • att tröskelvärdet vid leveranser av mobiltelefoner m.m. slopas, och
  • att det införs omvänd betalningsskyldighet för telekommunikationstjänster.

Sfr konsulterna föreslår även

  • att en utredning tillsätts med uppgift att uppnå förenklingar av mervärdesskatten.

Skatteverket får besluta att ett registreringsnummer för mervärdesskatt ska visas som ogiltigt i VIES

Srf konsulterna tillstyrker att Skatteverket får möjlighet att besluta att ett registreringsnummer för mervärdesskatt ska visas som ogiltigt i VIES. Srf konsulterna tillstyrker även att det införs en möjlighet att besluta interimistiskt utan föregående kommunikation.

Åtgärder för stärkt kontroll

Srf konsulterna tillstyrker att Skatteverket får förelägga den som en anmälan om registrering för mervärdesskatt avser eller den som är registrerad att lämna uppgift om företrädare och ägare. Srf konsulterna tillstyrker även att Skatteverket får besluta att inte registrera den som anmälan avser eller att avregistrera den som är registrerad för mervärdesskatt, om den som förelagts inte följer ett föreläggande.

Srf konsulterna tillstyrker att Skatteverket får förelägga om personlig inställelse.  Srf konsulterna tillstyrker även att Skatteverket får besluta att inte registrera eller att avregistrera personen för mervärdesskatt, om föreläggandet inte följs.

Srf konsulterna tillstyrker att Skatteverket i större utsträckning än idag beslutar om kortare redovisningsperioder.

Neka mervärdesskatteregistrering respektive avregistrera från mervärdesskatt vid misstanke om skattebedrägerier

Utredningen föreslår att det införs en möjlighet att avregistrera den som är registrerad för mervärdesskatt, om registreringen uteslutande eller så gott som uteslutande används som ett led i ett undandragande av mervärdesskatt. Skatteverket föreslås även få besluta att avregistrera från mervärdesskatt eller neka registrering för mervärdesskatt om det finns en påtaglig risk för att registreringen uteslutande eller så gott som uteslutande kommer att användas som ett led i undandragande av mervärdesskatt.

Srf konsulterna tillstyrker förslaget.

Avräkningsspärr på skattekontot

Srf konsulterna tillstyrker förslaget om avräkningsspärr på skattekontot inklusive att det tillförs en bestämmelse om att kommunicering inte behövs innan beslut fattas.

Omvänd betalningsskyldighet

Vid handel inom Sverige gäller omvänd betalningsskyldighet bland annat vid leveranser av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer. Utredningen har övervägt om det finns skäl att slopa eller sänka tröskelvärdet och kommit till slutsatsen att tröskelvärdet inte bör ändras. Utredningen anför att slopat eller sänkt tröskelvärde skulle medföra att den administrativa bördan skulle bli omfattande eftersom många fler företag skulle komma att omfattas av omvänd betalningsskyldighet.

Utredningen har övervägt om det finns skäl att införa omvänd betalningsskyldighet för telekommunikationstjänster. Enligt utredningens mening utgör dock enbart ett förebyggande syfte inte tillräckliga skäl att införa en sådan ordning. Det huvudsakliga skälet mot ett införande av omvänd betalningsskyldighet i förebyggande syfte för telekommunikationstjänster är den administrativa börda och kostnader som det medför för företagen. Med hänsyn särskilt till att frågan om införande så sent som år 2021 övervägts av regeringen och då det inte framkommit några nya skäl har utredningen gjort bedömningen att det i nuläget inte är motiverat att föreslå ett införande. Utredningen har därmed inte lämnat något förslag om införande av omvänd betalningsskyldighet för telekommunikationstjänster.

Vad gäller omvänd betalningsskyldighet för mobiltelefoner m.m. har Srf konsulterna svårt att se att den administrativa bördan skulle bli omfattande. Visst, fler företag skulle omfattas men det i sig innebär inte att den administrativa bördan ökar eftersom fakturor m.m. ändå behöver utfärdas. Omvänd betalningsskyldighet är dessutom numera så pass vanligt förekommande, t.ex. vid EU-handel, att det är svårt att se vari den extra bördan skulle bestå. För köparen blir det smidigare eftersom ut- och ingående moms i normala fall tar ut varandra i mervärdesskattedeklarationen så att ingen moms behöver betalas. Även säljaren slipper hantera betalningen. Kvar som ökad administrativ börda står att säljaren behöver skriva ”omvänd betalningsskyldighet” i sin faktura. Som Srf konsulterna ser det överväger fördelarna, dvs. totalt sett minskar den administrativa bördan – inte ökar. Störst minskning av den administrativa bördan får man om tröskelvärdet slopas. Sfr konsulterna vill mot denna bakgrund föreslå att tröskelvärdet slopas. En fördel utöver minskad administrativ börda blir, om detta genomförs, att förutsättningarna för att begå momsbedrägerier minskar – något som är i linje med utredningens mål.

Vad gäller omvänd betalningsskyldighet för telekommunikationstjänster har Srf konsulterna inte fått några signaler på att det skulle förekomma momsbedrägerier inom det området. Utredningens huvudsakliga skäl för att inte föreslå ett införande av omvänd betalningsskyldighet är ökad administrativ börda och kostnader för företagen. Det är vällovliga skäl för att inte införa omvänd betalningsskyldighet, men åter igen har Srf konsulterna svårt att se de effekterna. Omvänd betalningsskyldighet borde snarare minska både den administrativa bördan och kostnaderna för företagen. Mot den bakgrunden och i syfte att minska risken för framtida momsbedrägerier föreslår Srf konsulterna att det införs omvänd betalningsskyldighet för telekommunikationstjänster.

Övrigt

Det finns idag cirka 1,2 miljoner företag i Sverige. Flertalet av dessa, 97 procent, är små företag med färre än 10 anställda. Små och medelstora företag (0-249 anställda) utgör tillsammans 99,9 procent av samtliga företag. De stora företagen med 250 eller fler anställda utgör således endast en promille av det totala antalet företag.

Sveriges Srf Auktoriserade konsulter och deras medhjälpare hjälper omkring 300 000 företag, dvs. omkring en fjärdedel av Sveriges företag. Mervärdesskatten är mycket komplicerad, något som bland annat märks i den frågeservice som Srf konsulterna tillhandahåller medlemmarna. Närmare 20 procent av alla frågor som inkommer i Srf konsulternas frågeservice avser mervärdesskatt. De små och medelstora företagen och deras konsulter är således beroende av information och hjälp som inte kan tillgodoses inom ramen för företagen. Behovet av förenklingar är stort. Förenklingar skulle frigöra resurser inte bara för staten utan även för företagen, t.ex. för utveckling av nya konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Dessutom skulle förenklingar medföra att konsumenternas kostnad för företagens administration av mervärdesskatten minskar, något som skulle medföra ökad köpkraft för konsumenterna – även det till gagn både för både företagen och staten. En annan effekt av förenklingar är att förutsättningarna för att kunna begå mervärdesskattebedrägerier minskar.

Srf konsulterna vill mot denna bakgrund ta tillfället att föreslå att en utredning tillsätts med uppgift att uppnå förenklingar av mervärdesskatten. Om så inte sker är det hög tid att företagen – principiellt lika som på omsättningsskattens tid under åren 1960-1968 – får ersättning av staten för sina administrationskostnader för mervärdesskatten. Det är inte rimligt att företagen med risk för skattetillägg och andra sanktioner ska tvingas bära denna kostnad när mervärdesskatten är så oerhört komplex.

Avslutningsvis vill Srf konsulterna nämna följande. Sveriges Srf-auktoriserade konsulter hjälper omkring 300 000 företag, dvs. våra konsulter hjälper omkring en fjärdedel av Sveriges företag där fokus ligger på små och medelstora företag. Det har rått en stor obalans av experter i utredningen. Näringslivet har varit förvånansvärt underrepresenterat (se Anna Sandberg Nilssons särskilda yttrande på s. 289 f.). För att i framtiden åstadkomma en bättre balans ställer vi oss principiellt positiva till att ingå i kommande utredningar som berör små och medelstora företag.

Remissinstanser

Tillbaka till övriga remisser