Promemoria Uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration

Fi 2016/00407/S3

Srf konsulternas förbund (tidigare Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF) har i sin arbetsgrupp med systemleverantörer analyserat och diskuterat Skatteverkets promemoria Uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration.

I arbetsgruppen är Caspeco, DataVara Produktion AB, Hogia Professional Services, Kontek Lön AB, Visma Enterprise AB och Visma Spcs representerade.

Sammanfattning:

Vi tillstyrker att de förslag som presenteras i promemorian införs men med några korrigeringar och tillägg. Vi anser att:

• någon valrätt inte ska föreligga i något fall mellan att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen och att lämna kontrolluppgift,
• Skatteverkets förslag bör kompletteras med ett tydliggörande om hur underlag för arbetsgivaravgifter ska redovisas då utbetalning av belopp under 1 000 kr sker vid flera tillfällen under året och beloppsgränsen för att betala arbetsgivaravgifter passeras först efter ett antal utbetalningar,
• Skatteverkets förslag bör kompletteras med ett tydliggörande om hur öresavrundning ska ske vid beräkning av underlag för skatter och avgifter,
• en inventering bör redan nu göras av om det är någon ytterligare uppgift som enkelt kan lämnas i arbetsgivardeklarationen för att minska behovet av att kompletterande frågor ställs till företagen från de myndigheter som får tillgång till lämnade uppgifter på individnivå,
• det är tveksamt att Skatteverket ska ges obegränsade möjligheter att meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter en arbetsgivardeklaration ska innehålla,

Motivering:

Frivillig redovisning i en arbetsgivardeklaration
I promemorian föreslås av förenklingsskäl att det ska finnas en valrätt i vissa fall mellan att lämna arbetsgivardeklaration och att lämna kontrolluppgift för en viss betalningsmottagare en viss månad.

Srf konsulternas arbetsgrupp anser inte att denna frivillighet medför någon förenkling. Utan en förenkling uppstår när allt uppgiftslämnande hanteras på samma sätt. Därför anser Srf konsulterna att uppgiftslämnandet i så stor omfattning som möjligt ska ske i en arbetsgivardeklaration på individnivå även i de fall något skatteavdrag inte ska göras eller några arbetsgivaravgifter betalas och att dessa fall undantas från kravet på att kontrolluppgift ska lämnas.

Det gäller givetvis de fall som omnämns i promemorian som exempel på där en bestämmelse om frivillighet kan bli aktuell:

• utbetalning till en anställd viss månad består endast av kostnadsersättning,
• utbetalning till en anställd ligger under gränsen för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter,

För det fall betalningsmottagaren inte tillhör svensk socialförsäkring nämns som exempel även:

• skatteavdrag inte ska göras på grund av jämkningsbeslut,
• någon kontant lön har inte betalats ut men däremot skattepliktiga förmåner.

Även andra fall kan dock vara aktuella.

Enligt vår uppfattning kan en valrätt skapa ett omfattande merarbete för de företag som väljer kontrolluppgiftsalternativet för vissa anställda någon månad och sedan inte har full kontroll över för vilka anställda det alternativet valts. Det måste vara enklare om företagen är konsekventa och lämnar arbetsgivardeklaration för samtliga månader det finna något att rapportera även om varken skatteavdrag ska göras eller underlag för arbetsgivaravgifter redovisas. Merarbetet för företagen blir i förlängningen även ett merarbete för Skatteverket.

Arbetsgivaredeklaration avseende lönebelopp runt 1 000 kr
Företag som betalar ut belopp under 1 000 kr under ett år till en person betalar inga arbetsgivaravgifter för utbetalt belopp. När utbetalning sker vid flera tillfällen under ett år kan de första utbetalningarna sammanlagt ligga under 1 000 kr. Men när de utbetalda beloppen tillsammans uppgår till 1 000 kr eller mer så inträder en skyldighet för arbetsgivaren att betala arbetsgivaravgifter från första kronan.

Av Skatteverkets promemoria framgår inte hur denna situation ska hanteras när arbetsgivardeklarationen som lämnas varje månad ska innehålla uppgifter på individnivå. Ska företagaren begära omprövning av arbetsgivardeklarationerna för de månader då utbetalning gjordes av de belopp som totalt understeg 1 000 kr eller ska redovisning ske endast i den arbetsgivardeklaration som lämnas för den månad då totalbeloppet 1 000 uppnås och då avse arbetsgivaravgifter för totalt utbetalt belopp under året? Srf konsulternas arbetsgrupp anser att det bör tydliggöras.

Avrundning
Vid beräkning av underlag till skatter och avgifter som redovisas i arbetsgivardekalrationen görs ofta en öresavrundning. Varken i skatteförfarandelagen eller i skatteförfarandeförordningen finns någon vägledning om hur beskattningsunderlag som innehåller ören ska avrundas.

I 22 kap 1 § skatteförfarandeförordningen anges att skatt och avgift ska anges i hela krontal så att öretal bortfaller. När det gäller avrundning av det underlag som ligger till grund för beräkning av skatten finns ingen föreskrift. För en enskild löntagare saknar det i regel betydelse. Men för arbetsgivarna och därmed även för programvaruföretagen skulle det underlätta om det tydliggörs hur underlagen för beräkning av skatter och avgifter ska avundas när öretal förekommer.

För närvarande görs det på lite olika sätt beroende på vem som gör beräkningen. Det är inte tillfredsställande. Det kan därför vara ett väl valt tillfälle att klargöra detta nu i samband med att uppgifter i arbetsgivardeklarationen ska lämnas på individnivå.

Srf konsulternas arbetsgrupp anser att en öresavrundning bör ske så sent som möjligt i det underlag som ligger till grund för beräkning av skatter och avgifter.

Kompletterande uppgift
Skatteverket har i promemorian i huvudsak inriktat sig på vilka uppgifter som de behöver få tillgång till i sin verksamhet. Men de uppgifter som lämnas på individnivå kommer även att kunna användas av andra myndigheter i deras verksamhet. Det är därför önskvärt att det redan nu görs en inventering av om det är någon ytterligare uppgift som enkelt kan lämnas i arbetsgivardeklarationen som medför att man undviker att annan myndighet med tillgång till de uppgifter som lämnats i arbetsgivardeklarationen behöver ställa kompletterande frågor till företagen. En komplettering som i sådant fall resulterar i ett merarbete både för företaget och den myndighet som måste begära in kompletteringen.

Januari 2018
Under januari månad 2018 kommer de företag som har anställda att hantera två olika system för arbetsgivardeklarationer och kontrolluppgifter. Dels det nuvarande för löner och förmåner utbetalda/tillhandahållna under december 2017 samt kontrolluppgifter för hela året 2017 samtidigt som företagen betalar ut löner under månaden som ska hantera enligt de nya reglerna med redovisning i februari månad. Samtliga programföretag i arbetsgruppen är överens om att deras lönesystem kommer att kunna hantera detta. Men det krävs att de nya reglerna beslutas i så god tid att nödvändiga programändringar kan genomföras och att kunderna/arbetsgivarna hinner informeras och utbildas inför det nya sättet att redovisa.

Skatteverkets föreskrifter
Enligt Skatteverkets förslag ges Skatteverket enligt en ny paragraf 3a i 6 kapitlet skatteförfarandeförordningen obegränsade möjligheter att meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter en arbetsgivardeklaration och förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla. Srf konsulternas arbetsgrupp ställer sig tveksam till att Skatteverket ska ges denna obegränsade möjlighet att kräva in ytterligare uppgifter från företagen. Men om Skatteverket utfärdar föreskrifter i enlighet med förslaget som innebär att ytterligare uppgifter ska lämnas är det viktigt att dessa kommer i god tid innan föreskrifterna ska börja tillämpas.

Srf konsulternas förbund