Remisslänk: Remiss 2023-02-23
Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt
Ju2023/00484
Digitala bolags- och föreningsstämmor
Regeringen föreslår att det ska bli möjligt att hålla digitala bolags- och föreningsstämmor. Srf konsulterna tillstyrker att en sådan möjlighet införs, men önskar se dels ett minoritetsskydd, dels att ordet ”digitala” definieras.
Synpunkter
Av promemorian framgår att det ska bli möjligt att hålla digitala bolags- och föreningsstämmor. Srf konsulterna tillstyrker att en sådan möjlighet införs, men vill tillägga följande.
Av lagförslagen framgår att stämman får hållas digitalt. Någon tydlig definition av ordet är svår att finna i promemorian. Fråga uppstår då vilka kommunikationsmedel som avses. Inbegrips t.ex. telefonsamtal, kanske först efter identifikation via bank-ID, i begreppet digitalt? För den som, kanske helt utan egen förskyllan, tappar sin uppkoppling via internet under en pågående stämma skulle telefonsamtal – om det inbegrips i begreppet digitalt – kunna vara ett reservalternativ. Är det måhända stämman som får definiera hur ordet digitalt ska definieras eller finns det alltså ramar vilka stämman har att hålla sig inom? Om det är stämman som definierar ordet så väcker det frågor om minoritetsskydd till följd av att en majoritet på stämman kan besluta exempelvis att ett så dyrt system ska användas att endast ett fåtal kan antas ha tillgång till det.
I Danmark, Norge och Finland är det möjligt att använda elektroniska kommunikationsmedel
(s. 9-10 i promemorian). I lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation finns definitioner bl.a. av vad som avses med elektronisk kommunikationstjänst. Även i aktiebolagslagen (2005:551), ABL, används begreppet elektronisk, exempelvis i 1 kap. 13 § ABL och 7 kap. 24 § tredje st. ABL. Begreppet elektronisk förefaller således vara förhållandevis väl etablerat/definierat inte bara i Sverige utan även i andra länder. Frågan är vad det finns för skäl att i detta sammanhang i stället för elektroniskt använda begreppet digitalt? Oavsett vilket av orden som används efterlyser Srf konsulterna en definition av vad som närmare bestämt avses med det valda ordet och då särskilt med tanke på eventuellt minoritetsskydd. Behovet av definition förefaller vara större om ordet digitalt kvarstår.
Eftersom själva tekniken i sig är av underordnat intresse vore ett kanske bättre uttryck än elektronisk/digital att använda det teknikneutrala ”ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring” som har utretts och används i rättegångsbalken (se prop. 2004/05:131).
Sammanfattningsvis tillstyrker Srf konsulterna att det införs en möjlighet till digitala stämmor, men vi efterlyser dels ett minoritetsskydd, dels en definition av begreppet digitalt – en definition inom vars ramar stämman har att hålla sig när stämman beslutar de närmare formerna för den digitala stämman.