Remisslänk: Remiss 2016-02-29
Avdragsrätt vid representation
I promemorian föreslås ändringar av rätten till avdrag för representation vid måltider och annan förtäring. Förslagen avser både mervärdesskatt och inkomstskatt. Avseende mervärdesskatt föreslås att avdraget högst får uppgå till mervärdesskatten på 300 kronor per person och tillfälle. Vid inkomstbeskattningen föreslås att avdragsrätten slopas för representationsutgifter som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring, utom för enklare förtäring av mindre värde. Förslagen syftar bl.a. till att få mervärdesskatteregler som är förenliga med EU-rätten och till att förenkla tillämpningen. I nuläget finns ett flertal olika beloppsgränser som kan bli aktuella vid avdrag för representation.
Remissvar:
1. Sammanfattning
Srf konsulternas förbund avstyrker förslaget då det inte kan ses som en förenkling utan snarare kommer att öka komplexiteten i regelverket. Förslaget kan också öka den osäkerhet som redan gäller idag på grund av att det saknas en laglig definition av representationskostnader. Sist men inte minst missgynnar förslaget enskilda näringsidkare och fysisk person som är delägare i handelsbolag i jämförelse med juridiska personer på grund av skillnader i skattesatserna.
Enligt Srf konsulternas förbund bör reglerna endast ändras på så sätt att avdrag för ingående moms får beräknas på ett underlag som högst uppgår till 300 kr. De utgifter som ingår i underlaget bör vara samma som omfattas av avdragsbegränsningen enligt 16 kap. 2 § IL. En sådan reglering kommer inte bara i stort överensstämma med hur bestämmelserna tillämpas idag. Det kommer dessutom att innebära en viss förenkling genom att endast en beloppsgräns behöver tillämpas när momsavdraget beräknas. Förslaget innebär alltså inte bara att reglerna blir principiellt korrekta, utan de blir också enkla att förstå och tillämpa. En sådan lagändring kommer vidare endast marginellt att missgynna den som inte är skattskyldig till moms och som därför inte har någon fördel av att momsavdraget höjs. Som framgår av Skatteverkets konsekvensanalys är ett sådant förslag dessutom endast förenat med en mindre offentligfinansiell effekt.
Om förslaget trots allt genomförs är det Srf konsulternas förbunds uppfattning att det måste klargöras i lagen vilka utgifter som omfattas. Vidare bör utgifter för visningar, demonstrationer och liknade inte omfattas av begreppet representationskostnader. Sådana utgifter kan normalt inte ses som den skattskyldiges privata levnadskostnader och bör därför inte omfattas av reglerna för representationskostnader. Ett avdragsförbud för dessa kostnader förstärker dessutom konkurrenssnedvridningen mellan olika företagsformer.
2. Medför de föreslagna reglerna en förenkling?
Enligt Srf konsulternas uppfattning fungerar dagens regler trots allt bra, även om det givetvis inte kan anses tillfredsställande med den förvarande momsproblematiken. Att reglerna trots allt fungerar beror på att det ofta inte anses meningsfullt att försöka utnyttja momsreglerna maximalt för att få så stort avdrag som möjligt. Det är t.ex. vanligt att företaget alltid räknar på ett beskattningsunderlag för moms på 180 kr, eller t.o.m. endast drar av skäliga 14 kr*, för att vara på den säkra sidan att inte göra fel och för att minska administrationen. Det kan också nämnas att det finns flera aktörer som har tagit fram olika enkla programlösningar för att få transaktionerna rätt konterade.
Om förslaget genomförs kommer de skattskyldiga att i allt högre grad att behöva skilja mellan olika utgifter för representation. Den skattskyldige måste då skilja mellan
- Måltider och annan enklare förtäring (ML).
- Vad som är skäligt (ML).
- Förfriskningar och annan enklare förtäring (IL).
- Utgifter för representation för vilka avdrag inte medges enligt 16 kap. 2 § IL (ML).
- Utgifter för representation för vilka skäligt avdrag medges (IL).
- Utgifter för representation för vilka det inte föreligger någon avdragsbegränsning (ML och IL).
Med så många olika kategorier av utgifter för representation, där reglerna dessutom skiljer sig mellan momsredovisningen och inkomstbeskattningen, kommer den löpande bokföringen att kompliceras. Komplexiteten i regelverket och bokföringen riskerar att leda till en ökning av antalet ofrivilliga fel. Det finns också risk att antalet processer kommer att öka på grund av osäkerhet hur reglerna ska tillämpas.
3. Ett avdragsförbud vid inkomstbeskattningen är principiellt felaktigt
Särskilda regler för representationskostnader har funnits sedan 1963. Motivet för de särskilda reglerna som nu finns i 16 kap. 2 § IL framgår bl.a. av prop. 1980/81:68 s. 190-191. Där anför lagstiftaren följande principiella uttalande:
”För egen del får jag anföra följande. Kostnader för representation bör även i fortsättningen behandlas som driftkostnader och i princip vara avdragsgilla vid taxeringen. En målsättning måste dock, liksom hittills, vara att förhindra att avdrag medges för kostnader som saknar samband med den av den skattskyldige bedrivna förvärvsverksamheten. Det kan således inte godtas att privata levnadskostnader blir avdragsgilla endast därför att de betecknas som representationskostnader. Jag anser också att representationsavdraget inte skall uppmuntra till onödiga eller lyxbetonade utgifter.”
Som framgår av förarbetena är utgångspunkten att utgifter som har ett samband med verksamheten ska dras av. Att inte medge avdrag för sådana utgifter är därför principiellt felaktigt. Mot bakgrund av utgifternas karaktär är det däremot motiverat med särskilda beviskrav för att avdrag ska medges. En begränsad avdragsrätt för vissa utgifter som t.ex. för mat och dryck kan också vara motiverat eftersom utgifterna kan ses dels som privata levnadskostnader, dels som utgifter som har ett samband med verksamheten. Dagens beloppsbegränsning på 90 kr kan dock ifrågasättas då beloppet ligger långt under vad som kan betecknas som “lyxbetonade utgifter”.
Förutom att det komplicerar regelverket med olika regler för moms och inkomstbeskattning är det principiellt felaktigt att inte medge avdrag vid inkomstbeskattningen samtidigt som avdrag medges vid momsbeskattningen.
Det kan också noteras att enligt Skatteverkets konsekvensanalys skulle de föreslagna reglerna vid inkomstbeskattningen medföra en positiv offentligfinansiell effekt på 1,3 miljarder kronor per år. Dock beräknas den negativa offentligfinansiella effekten av ökade möjligheter till avdrag för moms bara till 0,3 miljarder kronor per år. Med tanke på att promemorians förslag ger sämre avdragsmöjligheter än Skatteverkets förslag kan den positiva effekten förväntas bli ännu lägre än en miljard kronor. Promemorians förslag kan därför beräknas ge betydande skattehöjningar för företagen.
4. Företagsevenemang, visningar m.m.
Enligt Srf konsulterna finns det anledning att ifrågasätta att sådana evenemang där ett företag bjuder in ett större antal kunder och potentiella kunder för att marknadsföra sina produkter ska behandlas som representation. Dessa utgifter kan inte gärna ses som privata levnadskostnader för den skattskyldige, vilket är grunden för ett avdragsförbud enligt 9 kap. 2 § IL. Sådan utgifter måste därför i princip alltid ses som utgifter för intäkternas förvärvande, såvida de inte omfattas av ett avdragsförbud för gåvor enligt 9 kap. 2 § IL.
Utöver att sådana utgifter semantiskt närmast bör ses som utgifter för marknadsföringsåtgärder kan det uppkomma problem att visa ett omedelbart samband med verksamheten, dvs. att det uteslutande det är frågan om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser. Med motiveringen att det inte uteslutande var frågan om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser har bl.a. kammarrätten i Stockholm beslutat att inte medge något avdrag alls för ett kundevent (KRsth 2015-05-08, mål nr 8991-14).
Som promemorians lagförslag är utformat finns det också risk att det uppkommer ett totalt avdragsförbud för typiska marknadsföringskostnader som inte kan ses som privata levnadskostnader. Vid ett kundevent uppkommer det en mängd olika kostnader som inte är förtäring. Om utgifterna för eventet ska behandlas som representation uppkommer därmed ett avdragsförbud vid inkomstbeskattningen för t.ex. uppställning av montrar, transporter, utgifter för planscher och prospekt, film m.m. Vid momsbeskattningen kommer avdrag att bara medges för förtäring upp till en viss beloppsnivå.
Att dessa utgifter kan omfattas kan utläsas direkt ur lagtexten som skiljer mellan utgifter för måltider eller likande förtäring och andra ej definierade utgifter för representation. Det framgår också av Skatteverkets meddelande (SKV M 2004:4) avsnitt 1 att t.ex. utgifter för fastighet eller inventarier kan omfattas av begreppet representationsutgifter, en bedömning som måste anses förenlig med lagtexten.
Av Skatteverkets allmänna råd framgår det att utgifter för demonstrationer och visningar ska ses som representationskostnader (SKV A 2004:5 avsnitt 3.2.2). Ett företag som visar upp och marknadsför sina produkter på en mässa omfattas därmed av Skatteverkets allmänna råd, då utgifternas karaktär knappast kan skilja sig beroende på var företaget visar upp sina produkter. Enligt Srf konsulternas uppfattning är det inte rimligt att sådan utgifter omfattas av en avdragsbegränsning eller avdragsförbud. Förekommer det allt för lyxbetonad bjudning av mat och dryck borde detta kunna angripas genom reglerna i 9 kap. 2 § IL om avdragsförbud för gåva.
5. Enskilda näringsidkare och fysisk person som är delägare i handelsbolag
Dagens regler om en avdragsbegränsning vid inkomstbeskattningen på 90 kr innebär att fysiska personer är missgynnade i förhållande till juridiska personer. Ett totalt avdragsförbud kommer att förstärka denna effekt ytterligare. För en juridisk person kommer ett minskat avdrag på 90 kr att öka skattebelastningen med ca 20 kr, medan skattebelastningen för en enskild näringsidkare kan bli 45- 60 kr. Enligt Srf konsulterna är detta inte rimligt. Det gäller särskilt när det gäller utgifter för att marknadsföra företagets produkter genom företagsevent, mässor och andra likande visningar där betydande konkurrenssnedvridning kan uppkomma mellan olika företagsformer.
I princip borde mot denna bakgrund avdragsförbudet inte omfatta enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. En sådan ordning skulle dock medföra stora tillämpningsproblem. Det gäller särskilt för handelsbolag där en sådan ordning skulle vara helt omöjlig att administrera. En reglering som anger att utgifter för företagsevenemang, mässor, visningar m.m. inte omfattas av begreppet representationskostnader skulle i viss mån minska effekterna av en konkurrenssnedvridning.
6. Övriga frågor
Utgifter för mat och förtäring i samband med konferens eller utbildning anses inte vara representationskostnader, utan personalkostnader. Någon avdragsbegränsning gäller därför inte för sådana utgifter.
Av tillämpad praxis förmånsbeskattas inte heller den anställde för dessa utgifter. Något uttryckligt lagstöd för detta synes inte finnas i 11 kap. IL. Enligt Srf konsulterna kan det vara av fördel om frågan klargörs.
* Skatteverkets styrsignal 2015-08-25 Avdragsrätt för mervärdesskatt – fördelning efter skälig grund, dnr 131 446423-15/111.
Srf konsulternas förbund
Tillbaka till övriga remisser