Föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Dnr 209-32869-2017, Dnr 209-26562-2017 och Dnr 209-41407-2017

Srf konsulternas förbund har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Länsstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Bakgrund 

En ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2017:630) har trätt i kraft 2017-08-01, baserad på EUs 4:e penningtvättsdirektiv. Mot bakgrund av detta har Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för fysiska och juridiska personer som driver verksamhet enligt 1 kap lämnat förslag till föreskrifter inför sin tillsyn från 2018-01-01.

Remissvaret avser därför i första hand förslaget, men kommenterar även i vissa delar den underliggande lagstiftningen, till den del det har betydelse för tillämpningen. 

Remissvar: 

Det riskbaserade förhållningssättet
Syftet med föreskrifterna är att upprätthålla de krav som lagen föreskriver. Samtidigt ska den som är verksamhetsutövare och står under tillsyn påverkas så lite som möjligt vad avser det administrativa merarbete som följer av regelverket. Detta har formulerats som den grund-läggande principen om ett riskbaserat förhållningssätt, vilket innebär att de åtgärder som ska vidtas för att motverka riskerna ska stå i proportion till de faktiska riskerna i verksamheten.

Srf konsulterna instämmer i denna ansats, då det är högst väsentligt att de svenska företagen kan upprätthålla sin effektivitet och konkurrenskraft, och inte tvingas lägga onödiga resurser på administration av regelverk som normalt påverkar en mycket liten del av deras verksamhet.

Mot denna bakgrund är det dock anmärkningsvärt att Länsstyrelsens förslag till föreskrifter i vissa avseenden går utöver lagens krav. Detta gäller t ex kravet att utvärdera företagets riktlinjer, rutiner och den allmänna riskbedömningen minst en gång per år, trots att något direktiv om frekvens inte finns i lagen. Samma gäller kravet att dokumentera internt genom-förda utbildningsinsatser, trots att något sådant krav inte finns i lagen. Mot bakgrund av att den nya lagen kommer att medföra ökad administrativ belastning för företagen, samt att den absoluta majoriteten i tillsynspopulationen är mindre företag med begränsade resurser, anser Srf konsulterna att det är olämpligt att föreskrifterna ställer högre krav än lagen. 

Srf konsulterna tillstyrker principen om riskbaserat förhållningssätt 

Srf konsulterna avstyrker att föreskrifterna i ska tillföra krav som inte har stöd i lagen

Möjligheten till standardiserad bedömning
Förarbetena anger att vissa faktorer kan tyda på hög eller låg risk, och att detta medför att riskbedömningen skulle kunna ske enligt ett mera standardiserat förfarande. En sådan faktor skulle kunna vara att de redovisningskonsulter som är auktoriserade av Srf konsulterna eller FAR, och som står under tillsyn och extern kvalitetskontroll, redan har en strikt process för antagning och utvärdering av sina uppdragsgivare med tillhörande dokumentationskrav. I praktiken motsvarar denna tillsyn och kvalitetskontroll vad som gäller för auktoriserade revisorer som är helt undantagna från tillsyn pga de regler som styr deras auktorisation.

Srf konsulterna anser att det för gruppen auktoriserade redovisningskonsulter finns goda skäl att på samma grund som auktoriserade revisorer är helt undantagna, godkänna ett standardiserat förfarande av riskbedömning för auktoriserade redovisningskonsulter. Det skulle minska den administrativa bördan utan att försämra kontrollnivån. 

Srf konsulterna yrkar därför på att ett standardiserat förfarande för den allmänna risk-bedömningen hos verksamhetsutövaren ska kunna tillämpas av auktoriserade redovisnings-konsulter som står under tillsyn och kvalitetskontroll av sin branschorganisation.
 

Proportionalitet och rimlighet
Principen om proportionalitet måste även utgå från ett krav på rimlighet. Enligt kraven i föreskrifterna ska verksamhetsutövaren löpande informera anställda om relevanta delar av regelverket, samt ”nya trender, mönster och metoder” för att förhindra penningtvätt. Det framstår dock som orimligt att en verksamhetsutövare fortlöpande ska vara uppdaterad på nya upplägg och varianter som kriminella element tillämpar för att begå penningtvätt. Detta är ett område där upphovspersonerna ofta besitter hög uppfinningsrikedom, och det är därför inte möjligt att verksamhetsutövaren ska kunna vara i fas med detta i sin information. 

Srf konsulterna avstyrker därför informationskravet om nya trender, mönster och metoder.

Skydd mot hot
I samband med utförande av ett uppdrag där penningtvätt misstänks eller förekommer kan hot eller fientliga åtgärder riktas mot verksamhetsutövaren och/eller dennes personal. Av förslaget till föreskrifter framgår att ”verksamhetsutövaren ska utreda hot och fientliga åtgärder som inträffat”. Syftet anges vara att ge förutsättningar att förhindra att det upprepas igen i verksamheten.

Srf konsulterna anser att denna föreskrift kräver väsentliga förtydliganden, eller helt bör utgå i sin nuvarande form. Att agera för att utreda och förhindra hot är en polissak som inte i ett etablerat rättssamhälle kan överlåtas på eller ens delvis delegeras till en enskild verksamhetsutövare.

Om denna typ av föreskrift alls ska förekomma måste väsentliga förtydligande och gränsdragningar markeras, så att inte en verksamhetsutövare anses bryta mot lagen om penningtvätt pga att inte hot har utretts på egen hand. 

Srf konsulterna avstyrker nuvarande föreskrift om verksamhetsutövarens skyldighet att utreda hot och fientliga åtgärder, då detta bör utredas av polis med befogenhet och rätt utbildning för att genomföra sådant arbete.

Visselblåsningssystemet
Lagens innehåll av ett system för sk visselblåsning indikerar tydligt att regelverket inte har baserats på den näringslivsstruktur som finns i Sverige, med en absolut majoritet av mindre fåmansföretag. Det är därför lämpligt att som Länsstyrelsen föreslår välja att inte tillämpa denna del av regelverket i sina föreskrifter, då anonymiteten i fåmansföretag inte kan upprätthållas. 

Srf konsulterna tillstyrker förslaget att inte tillämpa system för sk visselblåsning. 

Beloppsgräns
Regelverket definierar beloppsnivån för kontanta transaktioner till 5 000 euro, vilket är en sänkning från tidigare 15 000 euro. Detta gäller vid både utbetalt och mottaget belopp. En beloppsgräns är dock ett mycket värdefullt inslag för att identifiera vilka transaktioner som bör granskas närmare, och vilka som kan förbigås. Det vore därför mycket värdefullt om föreskrifterna kunde ange beloppsgränser för att bedöma penningtvätt även generellt, eller på flera områden. Det skulle förenkla processen vid bedömning och analys av andra situationer där kontanter inte ingår. 

Srf konsulterna föreslår att föreskrifterna utvidgas med beloppsindikationer för att bedöma om penningtvätt föreligger även för transaktioner som inte omfattar kontanta betalningar. 

Föreskrifternas allmänna råd
I utkastet till föreskrifter finns även allmänna råd som kan vägleda om vad som t ex en riskbedömning av kunder bör eller kan omfatta. Detta är en värdefull information, men delar av den ställer orimliga krav på verksamhetsutövaren, och bidrar därför i vissa fall till ökad osäkerhet om kraven än till att förtydliga dess innebörd. Nedan anges ett antal sådana punkter som Srf konsulterna anser bör utvärderas eller alternativt utgå ur föreskrifterna.

Riskbedömning av kunder 

• Punkt 5: transaktioner som avviker från normalt beteende

Hur ska redovisningskonsulten kunna avgöra vad som är ett normalt beteende i en värld där digitalisering ersätter tidigare arbetsformer, nätverk ersätter anställningar, affärsmodeller från andra länder konkurrerar med svenska osv? Uppgiften att bedöma detta är mycket svår.

• Punkt 8: transaktioner som är mer komplicerade än vad som normalt krävs

Även här ställs stora krav på att kunna utvärdera vad som krävs, och om en transaktion där en vara förmedlas i flera led är nödvändig eller inte? I ett klimat med nya affärsmodeller inom snart alla områden är det som tidigare var normalt inte alltid normgivande.

• Punkt 13: kunden använder nya produkter eller affärsmetoder och leveranssystem

Ett sådant beteende kan vara normal affärsutveckling i syfte att kunna utvidga sitt sortiment och bli en snabbare och säkrare leverantör. På vilken grund ska detta kunna ifrågasättas?

• Punkt 19: kostnaderna i verksamheten stämmer inte överens med intäkterna

Vissa affärsmodeller levererar liknande tjänster men med mycket olika upplägg, utan att det innebär någon indikation om ökad risk. Digitaliseringen medför en total strukturomvandling av de flesta branscher, och man behöver inte längre ha egna maskiner för att ha en verkstad utan kan hyra eller outsourca hela eller delar av processen. Det finns restauranter utan eget kök och taxikedjor utan anställda i den nya ekonomin. Det kan innebära behov av nya bedömningar, men måste nya mönster alltid misstänkas för ökad risk?

Srf konsulterna anser att de allmänna råden är mycket värdefulla som koncept, men flera av exemplen bör utvärderas, omformuleras eller definieras tydligare för att inte medföra att en verksamhetsutövare upplever ett krav att utvärdera risker för penningtvätt vid normala förändringar av en verksamhet.