Frågor och svar avseende redovisning av stöd kopplat till corona

Villkoren för att få stöd varierar en hel del. Det är till och med så att villkoren för ett och samma stöd kan variera beroende på vilken period stödet avser.

Gå till respektive beslutande myndighets webbplats för att få aktuell information om vilka villkor som gäller för de olika stöden.

Via Srf konsulternas särskilda webbsida för corona kan du också hitta aktuell information om de olika stöden.

För att ett stöd ska kunna intäktsredovisas måste det finnas en utfärdad författning.

Gå till respektive beslutande myndighets webbplats där det finns länkar till aktuell författning.

Via Srf konsulternas särskilda webbsida för corona kan du också hitta aktuell information om de olika stöden.

BFNAR 2020:1 är ett särskilt allmänt råd som BFN har beslutat om och som kan tillämpas för coronarelaterade stöd istället för att tillämpa reglerna om offentliga stöd i K2, K3 eller regelverket om årsbokslut. BFNAR 2020:1 kan inte tillämpas av de som följer reglerna i K1.

Intäktsredovisning av stöd kan enligt BFNAR 2020:1 göras vid en tidigare tidpunkt än vad som gäller enligt reglerna i K2, K3 och regelverket om årsbokslut.

Om BFNAR 2020:1 tillämpas ska det anges särskilt i redovisningsprinciperna.

Bokföringsnämnden är den myndighet som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. De presenterar på sin webbplats ett antal frågor och svar kopplat till corona.

I de fall företaget före balansdagen har fått stödet utbetalt ska stödet, till den del det avser tid före balansdagen, intäktsredovisas. Till den del utbetalt stöd avser tid efter balansdagen ska det redovisas som förutbetald intäkt.

Är stödet inte utbetalt före balansdagen ska ändå den del som avser tid före balansdagen redovisas som intäkt i bokslutet. I balansräkningen redovisas det som upplupen intäkt.

OBSERVERA att svaret bygger på att samtliga villkor för att få stödet är uppfyllda.

Tillväxtverket tolkar lagkravet om att arbetsgivaren ska ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter som att arbetsgivaren inte kan lämna eller besluta om utdelning under en period som omfattar stödperioden samt två månader före och sex månader efter stödperioden. Tillväxtverket har däremot förlorat i förvaltningsrätten i ett par fall.

Tillväxtverket menar att om arbetsgivaren lämnar ett koncernbidrag strider det i de flesta fall mot kravet på att arbetsgivaren ska ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter.

Reglerna är svåra. Vi har spelat in en film och tagit fram en hjälpmall som kan användas både vad avser utdelning och koncernbidrag. Du hittar filmen och mallen på vår coronasida under Verktyg och hjälpmedel / Analys av utdelning och koncernbidrag vid olika stödformer.

I de fall årsbokslutet/årsredovisningen avges efter det att lagen om stöd för korttidsarbete i vissa fall är utfärdad kan företaget välja att tillämpa punkt 4 i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2020:1 vissa redovisningsfrågor med anledningen av coronaviruset. Om samtliga villkor med rimlig säkerhet kan antas komma att uppfyllas vid avgivandet av årsbokslutet/årsredovisningen får i så fall stödet, till den del det hänför sig till förra räkenskapsåret, periodiseras dit.  Ett villkor för aktiebolag är att bolaget inte får vara skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning då ansökan prövas.

Väljer företaget att inte tillämpa BFNAR 2020:1 ska intäktsredovisning ske när samtliga villkor är uppfyllda. Ett villkor för aktiebolag är att bolaget inte får vara skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning i samband med att ansökan prövas. Eftersom detta är något som bolaget med 100 % säkerhet inte kan avgöra i förväg innebär det att intäkten kan redovisas tidigast i samband med att ansökan prövas. Den får då inte periodiseras till det förra räkenskapsåret.

OBSERVERA för att stödet ska kunna redovisas ska det med rimlig säkerhet gå att bedöma att villkoren kommer att uppfyllas samt att beloppet med rimlig säkerhet går att beräkna. För att se hur detta kan bedömas hänvisar vi till frågorna om tolkning av rimlig säkerhet.

I en tillfällig lag för den här stödperioden har ett särskilt förbud mot att arbetsgivaren kan lämna eller besluta om utdelning under en period som omfattar stödperioden samt två månader före och sex månader efter stödperioden införts.

Vad gäller koncernbidrag påverkar inte det rätten att få behålla stöd kopplat till rubricerad period.

Reglerna är svåra. Vi har spelat in en film och tagit fram en hjälpmall som kan användas både vad avser utdelning och koncernbidrag. Du hittar filmen och mallen på vår coronasida under Verktyg och hjälpmedel / Analys av utdelning och koncernbidrag vid olika stödformer.

Ja. Stödet är att se som ett stöd för att täcka de fasta kostnader som företaget har haft trots att intäkterna minskar.

Företaget kan välja att tillämpa punkt 4 i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2020:1 vissa redovisningsfrågor med anledningen av coronaviruset. Om samtliga villkor med rimlig säkerhet kan antas komma att uppfyllas vid avgivandet av årsbokslutet/årsredovisningen får i så fall stödet, till den del det hänför sig till förra räkenskapsåret, periodiseras dit.

Väljer företaget att inte tillämpa BFNAR 2020:1 ska intäktsredovisning ske när samtliga villkor är uppfyllda. Ett villkor är att företaget inte kan anses vara på obestånd eller ha näringsförbud i samband med att ansökan prövas. Eftersom detta är något som bolaget med 100 % säkerhet inte kan avgöra i förväg innebär det att intäkten kan redovisas tidigast i samband med att ansökan prövas. Den får då inte periodiseras till det förra räkenskapsåret.

OBSERVERA för att stödet ska kunna redovisas ska det med rimlig säkerhet gå att bedöma att villkoren kommer att uppfyllas samt att beloppet med rimlig säkerhet går att beräkna. För att se hur detta kan bedömas hänvisar vi till frågorna om tolkning av rimlig säkerhet.

Är stödet beviljat före balansdagen ska det intäktsredovisas i bokslutet.

Är stödet beviljat efter balansdagen kan företaget välja att tillämpa punkt 4 i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2020:1 vissa redovisningsfrågor med anledningen av coronaviruset. Om samtliga villkor med rimlig säkerhet kan antas komma att uppfyllas vid avgivandet av årsbokslutet/årsredovisningen får i så fall stödet, till den del det hänför sig till förra räkenskapsåret, periodiseras dit. Att stödet har beviljats är en tydlig indikation på att rimlig säkerhet föreligger.

Väljer företaget att inte tillämpa BFNAR 2020:1 ska intäktsredovisning ske när samtliga villkor är uppfyllda. Ett villkor är att företaget inte kan anses vara på obestånd eller ha näringsförbud i samband med att ansökan prövas. Eftersom detta är något som bolaget med 100 % säkerhet inte kan avgöra i förväg innebär det att intäkten kan redovisas tidigast i samband med att ansökan prövas. Den får då inte periodiseras till det förra räkenskapsåret.

OBSERVERA för att stöd som beviljas efter balansdagen ska kunna redovisas ska det med rimlig säkerhet gå att bedöma att villkoren kommer att uppfyllas samt att beloppet med rimlig säkerhet går att beräkna. För att se hur detta kan bedömas hänvisar vi till frågorna om tolkning av rimlig säkerhet.

I de fall årsbokslutet/årsredovisningen avges efter det att förordning om omställningsstöd för aktuell period har utfärdats kan företaget välja att tillämpa punkt 4 i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2020:1 vissa redovisningsfrågor med anledningen av coronaviruset. Om samtliga villkor med rimlig säkerhet kan antas komma att uppfyllas vid avgivandet av årsbokslutet/årsredovisningen får i så fall stödet, till den del det hänför sig till förra räkenskapsåret, periodiseras dit.

Väljer företaget att inte tillämpa BFNAR 2020:1 ska intäktsredovisning ske när samtliga villkor är uppfyllda. Ett villkor för aktiebolag kan t.ex. vara att bolaget inte får vara skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning i samband med att ansökan prövas. Eftersom detta är något som bolaget med 100 % säkerhet inte kan avgöra i förväg innebär det att intäkten kan redovisas tidigast i samband med att ansökan prövas.

Avges årsbokslut/årsredovisning innan det att förordning om omställningsstöd för aktuell period har utfärdats kan företaget inte intäktsföra någon del av stödet i bokslutet.

OBSERVERA för att stödet ska kunna redovisas ska det finnas en utfärdad författning, det ska med rimlig säkerhet gå att bedöma att villkoren kommer att uppfyllas samt att beloppet går att beräkna. För att se hur detta kan bedömas hänvisar vi till frågorna om tolkning av rimlig säkerhet.

Det är olika tidsgränser för när utdelning inte kan beslutas eller betalas ut beroende på vilken period företaget sökt stöd för.

Vad gäller koncernbidrag påverkar inte det rätten att få behålla omställningsstöd.

Reglerna är svåra. Vi har spelat in en film och tagit fram en hjälpmall som kan användas både vad avser utdelning och koncernbidrag. Du hittar filmen och mallen på vår coronasida under Verktyg och hjälpmedel / Analys av utdelning och koncernbidrag vid olika stödformer.

Reglerna för hur omställningsstöd ska beräknas skiljer sig beroende på vilken period det avser. Vi hänvisar i dessa delar till Skatteverkets rättsliga vägledning.

Omställningsstöd för perioden mars – april 2020

Omställningsstöd för perioden maj – juli 2020

Omställningsstöd för perioden augusti 2020 – april 2021

Omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag (förstärkt omställningsstöd)

Stödet ska redovisas som intäkt i bokslutet 2020-12-31.

Företaget kan välja att tillämpa punkt 4 i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2020:1 vissa redovisningsfrågor med anledningen av coronaviruset. Om samtliga villkor med rimlig säkerhet kan antas komma att uppfyllas vid avgivandet av årsbokslutet får i så fall stödet redovisas som intäkt i bokslutet.

Väljer företaget att inte tillämpa BFNAR 2020:1 ska intäktsredovisning ske när samtliga villkor är uppfyllda. Ett villkor är att företaget inte får vara försatt i konkurs eller ha näringsförbud i samband med att ansökan prövas. Eftersom detta är något som företaget med 100 % säkerhet inte kan avgöra i förväg innebär det att intäkten kan redovisas tidigast i samband med att ansökan prövas. Den får då inte periodiseras till det förra räkenskapsåret.

OBSERVERA företaget måste vid tillämpning av BFNAR 2020:1 kunna bedöma med rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas. För att se hur detta kan bedömas hänvisar vi till frågan om tolkning av rimlig säkerhet.

OBSERVERA detta svar gäller inte enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut enligt K1 då de inte får tillämpa BFNAR 2020:1.

Om årsbokslutet avges efter det att författning är utfärdad (den sista författningen avseende stöd 2020 till enskilda näringsidkare utfärdades den 26 februari 2021 och för handelsbolag den 18 mars 2021) kan företaget välja att tillämpa punkt 4 i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2020:1 vissa redovisningsfrågor med anledningen av coronaviruset. Om samtliga villkor med rimlig säkerhet kan antas komma att uppfyllas vid avgivandet av årsbokslutet får i så fall stödet redovisas som intäkt i bokslutet.

Väljer företaget att inte tillämpa BFNAR 2020:1 ska intäktsredovisning ske när samtliga villkor är uppfyllda. Ett villkor är att företaget inte får vara försatt i konkurs eller ha näringsförbud i samband med att ansökan prövas. Eftersom detta är något som företaget med 100 % säkerhet inte kan avgöra i förväg innebär det att intäkten kan redovisas tidigast i samband med att ansökan prövas. Den får då inte periodiseras till det förra räkenskapsåret.

OBSERVERA företaget måste vid tillämpning av BFNAR 2020:1 kunna bedöma med rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas. För att se hur detta kan bedömas hänvisar vi till frågan om tolkning av rimlig säkerhet.

OBSERVERA detta svar gäller inte enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut enligt K1 då de inte får tillämpa BFNAR 2020:1.

Rimlig säkerhet ställer långtgående krav. Företaget ska vara så gott som säkert på att det kommer att uppfylla villkoren och att det vid tidpunkten för bedömningen inte finns några kända skäl för beslutande myndighet att göra en annan bedömning och avslå stödet. Ser man inga skäl till att beslutande myndighet kommer att avslå stödet uppfylls kravet på rimlig säkerhet.

Om företaget sökt om stöd men beslutande myndighet har avslagit stödet och krävt återbetalning innan årsredovisningen avges är kravet på rimlig säkerhet inte uppfyllt och stödet kan inte intäktsredovisas i bokslutet. Det gäller även om företaget har för avsikt att överklaga beslutet. Om företaget har överklagat och förvaltningsdomstolen har kommit med beslut som gett företaget rätt i sak är däremot kravet på rimlig säkerhet uppfyllt.

I princip krävs att den som är berättigad till stöd har uppfyllt alla villkor och dessutom har för avsikt att uppfylla framtida villkor, som t.ex. att i en del fall inte göra värdeöverföringar inom en angiven framtid.

I en del fall ställs villkor som ska vara uppfyllda då en ansökan om stöd prövas. Även om ansökan inte är prövad i samband med att årsredovisningen eller årsbokslutet upprättas kan en bedömning leda till att rimlig säkerhet föreligger. Det beror på vad det är för villkor som ställs och förhållanden i företaget i det enskilda fallet.

Är ett villkor t.ex. att företaget inte får vara skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning när ansökan för stödet prövas kan företaget ändå med rimlig säkerhet bedöma att det kommer att uppfyllas. I de fall där det finns tveksamhet exempelvis om företaget uppfyller kraven i ABL om storleken på eget kapital eller osäkerhet kring betalningsförmåga är det nödvändigt med en tydligt dokumenterad slutsats. Av slutsatsen ska framgå varför företaget utifrån gällande regler gör bedömningen att man med rimlig säkerhet kommer att få stödet.

Bakomliggande faktorer som kan styrka detta kan exempelvis vara att:

• det finns en kapitaltäckningsgaranti från en solid ägare,
• bolaget har tillgångar med betydande övervärden, eller
• det finns prognoser utifrån rimliga antaganden som visar att det egna kapitalet kommer att vara intakt även vid ett fortsatt intäktsbortfall.

Om det i tveksamma fall inte finns några starka och väldokumenterade slutsatser som styrker bedömningen kan företagen sannolikt inte uppfylla kraven på rimlig säkerhet.

I en del fall har företaget också att avgöra om det kommer att kunna anses vara på obestånd, komma att försättas i konkurs eller ha näringsförbud då ansökan prövas. I dessa fall är det viktigt med en tydligt dokumenterad slutsats om hur företaget kommit fram till att rimlig säkerhet föreligger.

I de allra flesta fall är det relativt enkelt att avgöra att företaget inte kommer att försättas i konkurs eller ha näringsförbud inom en kortare framtid. Obeståndsfrågan kan i undantagsfall vara svårare att bedöma.  För att dokumentera att rimlig säkerhet föreligger vad gäller obeståndsfrågan kan en likviditetsprognos som bygger på rimliga antaganden och som utvisar att företaget har godtagbar betalningsförmåga vara ett alternativ.  I vissa fall kan en garanti som en solid ägare både har möjlighet och vilja att infria vara ett alternativ.

OBSERVERA att det är viktigt att ha klart för sig vilka villkor som ska vara uppfyllda för respektive stöd. Det är en förutsättning för att företaget ska kunna bedöma om de med rimlig säkerhet kommer att uppfyllas.

Rimlig säkerhet ställer långtgående krav. Företaget ska vara så gott som säkert på sin beräkning av stödets storlek (utifrån de regler som gäller för aktuellt stöd) och att beslutande myndighet kommer att beräkna beloppets storlek på samma sätt.

Företaget ska i princip kunna göra en beräkning av storleken på det belopp som kommer att erhållas. Att företaget har fått ett beslut eller ett preliminärt beslut om stödet är givetvis en tydlig indikation på beloppets storlek. Det är däremot inte ett krav att företaget ska ha fått ett beslut. Är det möjligt för företaget att utifrån de beräkningsgrunder som finns för stödets storlek göra en beräkning av vad som faktiskt borde erhållas i stöd, är kravet på rimlig säkerhet uppfyllt. I sammanhanget kan noteras att beslut, framförallt preliminära beslut, inte med säkerhet är det belopp som kommer att erhållas då stödet slutligen avräknas.

Det är möjligt att beräkna storleken på ett stöd även i de fall omständigheterna är mer komplicerade, t.ex. om avräkning ska ske med andra stöd. Är olika stöd sökta och avräkningsordningen mellan dem är klar, är det möjligt att beräkna de olika stödens storlek. I fall då det kan vara svårt att beräkna stödets storlek, exempelvis att stöd kan komma att minskas med anledning av att ett annat stöd också ska sökas, är det viktigt med en tydlig dokumentation på hur stödets storlek har beräknats. Om detta inte kan göras med rimlig säkerhet uppfylls inte villkoren i BFNAR 2020:1.

Det anges i det allmänna rådet att periodisering får göras om det föreligger rimlig säkerhet vid tidpunkten för avgivande av årsbokslutet/årsredovisningen. Det anges att den tidpunkten gäller trots de regler som finns om händelser efter balansdagen. Det innebär att det inte spelar någon roll om det fanns en indikation per balansdagen eller inte, på om stödet kan erhållas.