Svar: 2014-03-17
Remisslänk: Remiss 2012-12-20
Näringsdepartementet Entreprenörskap 103 33 STOCKHOLM

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

N2013/5588/ENT

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har beretts tillfälle att lämna synpunkter på SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, är den ledande branschorganisationen för redovisningskonsulter och lönekonsulter.

SRF grundades 1936 och driver en fortlöpande branschutveckling samt kvalitets- och kompetenshöjning av medlemmarna.

SRF bedriver också en omfattande informations- och utbildningsverksamhet.

Förbundet har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 4 000 är Auktoriserade Redovisningskonsulter. Från 2014 auktoriserar SRF även lönekonsulter.

SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter bistår fler än 300 000 svenska och utländska företag och finns över hela landet.

Auktorisationen är en kvalitetsstämpel som borgar för trygghet, kompetens och förtroende. Genom auktorisationen skapas ett tydligt utbud av kvalitetssäkrade redovisnings- och lönetjänster till nytta för svenska företag.

Läs mer på www.srfkonsult.se

Remissvar:

SRF avstyrker de förslag som Uppgiftslämnarutredningen presenterar i SOU 2013:80.

Motivering:

SRF anser att arbetet med att förenkla och minska företagens uppgiftslämnande till de svenska myndigheterna är mycket viktigt. Utredningen föreslår som ett led i detta arbete att en ny myndighet inrättas, Företagsdatamyndigheten, som ska ansvara för det nya Uppgiftskravsregistret samt för den föreslagna Servicetjänsten.

Utredningen framhåller själv att det är förknippat med stora osäkerhetsfaktorer att beräkna nyttan med de förslag man presenterar.

För att uppnå en förenkling och uppgiftsminskning krävs att det finns en samordnings- eller återanvändningspotential för de uppgifter som myndigheterna samlar in från företagen. Enligt utredningen är det svårt att hitta någon sådan potential i storskalig form för några andra uppgifter som samlas in än de rent grundläggande uppgifterna om företagen. Bland de grundläggande uppgifterna är, enligt utredningen, de nio mest vanliga: person- eller organisationsnummer, företagsnamn, enskild näringsidkares namn, enskild näringsidkares personnummer, enskild näringsidkares adress, postadress till företaget, telefon, registrerat företagsnamn samt firmatecknare.

Uppgifter som är enkla att förstå för företagaren och att lämna dem kan knappast uppfattas som administrativt betungande.

Dessa uppgifter finns idag samlade i det allmänna företagsregistret. Ett register som tillskapades i mitten av 1980-talet med målsättningen att påtagligt förenkla företagens uppgiftslämnande. Det är Statistiska Centralbyrån som har regeringens uppdrag att föra detta register.

Det finns idag ett relativt begränsat antal myndigheter som använder det allmänna företagsregistret för att hämta uppgifter om företagen. Utredningen nämner som exempel Tillväxtverket och Trafikanalys. Det kan jämföras med att det finns 375 statliga myndigheter. Någon entydig förklaring till det allmänna företagsregistrets begränsade användning har utredningen inte funnit.

Utredningen framhåller dock att det allmänna företagsregistret har fördelen att det är en väl beprövad infrastruktur som tillskapats med syftet att en uppgift ska samlas in en gång till ett ställe och det väcker väsentligt färre tekniska och juridiska frågor jämfört med utredningens förslag som är både tekniskt och juridiskt oprövade.

För att resultatet slutligen ska bli en verklig förenkling av företagens uppgiftslämnande krävs precis det som utredningen sammanfattar på sid 81.

”För att myndigheterna effektivt ska kunna bedriva ett arbete med att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företagen krävs att detta är en uppgift som har hög prioritet i myndighetens dagliga verksamhet.

Erfarenhetsmässigt har det visat sig att en kraftfull ledning och tydlig styrning av arbete på alla nivåer är en avgörande faktor för att insatserna ska ge resultat”. SRF förordar att i stället för att tillskapa ytterligare en myndighet så bör det tillskapas incitament för befintliga myndigheter att verkligen aktivt arbeta med att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företagen. Några myndigheter gör det redan, och gör det mycket bra, medan andra har ett betydande arbete framför sig.

I det förenklingsarbetet bör det vara ett krav att varje myndighet systematiskt och regelbundet ska gå igenom varje uppgiftskrav och noga överväga vilka uppgifter som är nödvändiga för myndighetens handläggning och om dessa verkligen måste lämnas av företagaren. Dessutom bör varje myndighet använda sig av företagsregistret och förifylla grundläggande företagsuppgifter när uppgiftskrav fullgörs i en e-tjänst.

Detta sett tillsammans med bland annat E-delegationens projekt Mina meddelanden, Mina ärenden, Mina fullmakter, e-arkiv och e-diarium samt e-legitimationsnämndens arbete med att tillskapa fungerande tjänster för elektronisk identifiering, signering och validering finns det enligt SRF inom en inte allt för avlägsen framtid så stora förutsättningar för en verklig minskning och förenkling i företagens uppgiftslämnande att SRF avstyrker Uppgiftslämnarutredningens förslag.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Tillbaka till övriga remisser
 
25
nov
25 nov

Moms – periodisk sammanställning – e-tjänst

Företag som har sålt varor eller tjänster momsfritt till företag i andra EU-länder ska ha skickat in periodisk sammanställning för oktober 2024 till Skatteverket om e-tjänsten används.

Läs mer
Gå till kalendariet Lägg till i kalender