Förbättrat förhandsbeskedsinstitut

(SOU 2014:62) Fi2014/2891

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Förhandsbeskedsutredningens betänkande: ”Förbättrat förhandsbeskedsinstitut” (SOU 2014:52).

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, är den ledande branschorganisationen för redovisningskonsulter och lönekonsulter.

SRF grundades 1936 och driver en fortlöpande branschutveckling samt kvalitets- och kompetenshöjning av medlemmarna.

SRF bedriver också en omfattande informations- och utbildningsverksamhet.

Förbundet har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 4 000 är Auktoriserade Redovisningskonsulter. Från 2014 auktoriserar SRF även lönekonsulter.

SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter bistår fler än 300 000 svenska och utländska företag och finns över hela landet.

Auktorisationen är en kvalitetsstämpel som borgar för trygghet, kompetens och förtroende. Genom auktorisationen skapas ett tydligt utbud av kvalitetssäkrade redovisnings- och lönetjänster till nytta för svenska företag.

Läs mer på www.srfkonsult.se

Remissvar:

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, tillstyrker Förhandsbeskedsutredningens förslag med undantag för förslaget om höjda avgifter.

SRF anser att ansökan avseende indirekta skatter även fortsättningsvis ska vara befriade från ansökningsavgift och att någon höjning av ansökningsavgiften för övriga sökande inte kan motiveras. SRF delar dock utredningens uppfattning om att ansökningsavgiften ska bestämmas på förhand uppdelad på olika kategorier sökande.

Bakgrund

Utredningen framhåller att det är önskvärt med en ökning av antalet meddelade förhandsbesked då detta skulle innebära fler prejudikat inom skatteområdet. En uppfattning som SRF delar. SRF stödjer därför utredningens förslag om att det ska ges möjligt att ansöka om förhandsbesked avseende fler skatter och avgifter jämfört med idag samt att allmänna ombudet hos Skatteverket ges utökade möjligheter att ansöka om förhandsbesked.

Samtidigt som utredningen anser att det är önskvärt med ett ökat antal meddelade förhandsbesked vill man höja avgiften för ansökan och avgiftsbelägga ansökningar rörande mervärdesskatt och punktskatter. Det gör man utan någon egentlig konsekvensanalys.

Utredningen gör ett antagande om att något högre avgifter sannolikt inte har någon nämnvärd påverkan på ärendetillströmningen eftersom ansökningsavgiften är en relativt liten del av en sökandes sammanlagda kostnader för att ansöka.

Utredningen framhåller att för låga avgifter riskerar att leda till att det kommer in för många ansökningar med frågor som är bättre lämpade att besvara på annat sätt, sid 107.

Av utredningen framgår att antalet inkomna ärenden under åren 1999-2013 har minskat från ungefär 275 per år till ungefär 200 per år.

”Andelen avvisade ansökningar har varit i stort sett konstant under perioden, med i snitt 37 procent av ärendena som avslutas genom ett avvisningsbeslut. Däremot har återkallelserna ökat stadigt, både relativt sett och i absoluta tal. Att ansökningar avvisas av Skatterättsnämnden beror till helt övervägande del på att utredningen är otillräcklig i något avseende”, sid 43.

Någon avgiftshöjning kan därför inte motiveras med att ärendetillströmningen idag är för stor.

SRF anser att ansökan om förhandsbesked avseende indirekta skatter även fortsättningsvis ska vara befriade från ansökningsavgift. SRF delar inte utredningens uppfattning om att den som söker förhandsbesked i frågor om dessa skatter skulle ha ett eget omedelbart intresse av den fråga som ansökan avser.

Den motivering till avgiftsbefrielsen som finns i prop. 1997/98 s. 50 anser SRF fortfarande är hållbar som motiv för fortsatt avgiftsbefrielse. Där framgår att anledningen till att de indirekta skatterna inte omfattas är att de typiskt sett ska belasta den slutlige konsumenten av den skattepliktiga varan eller tjänsten medan förhandsbeskedet i regel inte söks av denne.

I den nu rådande ordningen bestäms avgiften till mellan 1 000 kronor och 20 000 kronor. Med den avgiftsnivån kommer det alltså in cirka 200 ärenden om året, varav 37 procent avvisas och ytterligare ett antal återkallas.

För att en ansökan om förhandsbesked inte ska avvisas har den som ansöker om förhandsbesked i regel betydande kostnader för att utforma sin ansökan. Statistiken visar att det är en tillräckligt avhållande faktor för att minimera antalet ansökningar som inte leder fram till ett beslut om förhandsbesked. Då det finns ett önskemål om ökad prejudikatsbildning på skatteområdet genom fler förhandsbesked är inte heller kostnadstäckning för förhandsbeskedsinstitutet ett hållbart argument för en avgiftshöjning. Det är inte rimligt att enstaka sökanden en-sam ska täcka kostnaden för behovet av prejudikat. SRF anser därför att det saknas motiv för en avgiftshöjning.

Däremot kan det, som utredningen föreslår, vara en fördel om den sökande som ska betala en avgift redan på förhand vet hur stor den avgiften är och att ansökningsavgiften differentieras utifrån om det är en fysisk person, näringsidkare/små företag eller juridisk person som är sökande. Men SRF anser att avgiftsnivåerna bör fördelas på de olika kategorierna inom ramen för dagens avgifter på mellan 1 000 kronor och 20 000 kronor.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Tillbaka till övriga remisser