Betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Fi2016/03965/S1

Srf konsulternas förbund (tidigare Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Sammanfattning

Srf konsulternas förbund är principiellt emot höjd skatt på entreprenörskap och företagsutveckling. Det gäller även en höjning av skattesatsen från 20 till 25 procent, som utredningen föreslår. Srf konsulternas förbund anser dock att en höjning av skattesatsen kan accepteras, förutsatt att regelverket i övrigt inte försämras eller kompliceras.

Följande justeringar måste dock göras i utredningens förslag.

– Förenklingsregeln behålls oförändrad på nivån 2,75 IBB.

–  För den som är delägare i flera bolag och tillämpar förenklingsregeln för ett bolag ska möjligheten att tillämpa huvudregeln för övriga bolag finnas kvar.

– Höjningen av kravet på eget löneuttag för att få tillämpa löneunderlagsregeln begränsas till en justering från sex till sju inkomstbasbelopp med tillägg av fem procent av andelsägarens och närståendes löneunderlag. Höjning av taket begränsas till 11 inkomstbasbelopp.

– Dagens begränsning vid beräkning löneunderlaget till 50 procent av lönesumman ersättas med två nivåer

– 25 procent av löner upp till 60 inkomstbasbelopp

– 40 procent av löner över 60 inkomstbasbelopp.

Srf konsulternas förbund föreslår att utredningens förslag om generationsskiften kompletteras med en övergångsregel för de som redan slutat arbeta i sitt bolag och därför inte kan generationsväxla enligt utredningens förslag.

– Det bör införas en möjlighet för överlåtaren att fortsätta arbeta i det överlåtna bolaget på samma sätt som idag gäller för den som överlåter till extern köpare.

3:12 utredningen

En historisk utgångspunkt i beskattningen av entreprenörskap är att ha en referens i ett anställningsförhållande. Det finns dock starka skäl för att avkastningen från entreprenörskap ska beskattas utan någon sådan referens, vilket främst baseras på att den som är entreprenör påtar sig betydligt större risker än vad som normalt föreligger i ett anställningsförhållande. Sådana risker omfattar till exempel att förlora sitt eget sparkapital, krav på borgen för verksamhetens finansiering, sämre anställningsskydd samt risken att förlora sin egen löneinkomst vid störningar i verksamheten utan samma garantier som övriga anställda.

Enligt utredningen har de lättnader som började införas 2006 i de entreprenörsregler som går under namnet 3:12 inneburit att reglerna blivit för förmånliga. Detta måste dock ses med referens till att de mindre företagen till följd av utvecklingen har blivit väsentligt mera konkurrensutsatta än tidigare, där såväl globalisering som automation har medfört ökad känslighet för störningar och i många fall lägre egna marginaler. Näringslivets struktur består av en absolut majoritet småföretag som är entreprenörsdrivna. Sveriges tillväxt och skapande av nya arbetstillfällen är därför starkt beroende av en positiv utveckling av de mindre företagen som omfattas av utredningen. En fortsatt positiv utveckling av tillväxt och sysselsättning kräver därför att entreprenörskapet stimuleras och uppmuntras, vilket även framgår av såväl två aktuella utredningar som presenterades under 2016 i form av entreprenörskapsutredningen SOU 2016:72 och incitamentsutredningen SOU 2016:23, som båda har föreslagit skattelättnader för att uppmuntra till entreprenörskap och företagsutveckling. Att föreslå en skärpning av beskattningen för dessa företag innebär därför att man går åt motsatt håll och riskerar att motverka den tillväxt som kommer från en majoritet av de svenska företagen.

De förslag som utredningen presenterar beräknas öka skatteintäkterna med 4,8 miljarder kronor. Men ändrade skatteregler kan leda till ett ändrat beteende hos företagarna. Det är troligt att höjd beskattning leder till att mindre kapital delas ut och att mer kapital låses in i befintliga företag i väntan på nya reglerförändringar eller att man avvecklar sitt företagande. Reglerna har dessutom redan ändrats 23 gånger under de senaste 25 åren, vilket starkt motverkar förutsebarhet och utveckling i näringslivet. Det är heller inte ovanligt att entreprenörer använder sitt kapital för att investera i nya företag. Det är därför olyckligt om kapital låses in i befintliga företag i stället för att användas optimalt. I förlängningen leder det till sänkt tillväxt och förlorade arbetstillfällen.

Enhetlig skattesats på 25 procent

Utredningen har haft som uppdrag från regeringen att presentera förslag som leder till ökade skatteintäkter. Att föreslå att skattesatsen höjs från 20 till 25 procent är därför ett enkelt sätt att skapa förutsättningar för det och som inte samtidigt medför att 3:12 reglerna blir mer komplicerade.

Srf konsulternas förbund är principiellt emot höjd skatt på entreprenörskap och företagsutveckling. Det gäller även en höjning av skattesatsen från 20 till 25 procent, som utredningen föreslår. Srf konsulternas förbund anser dock att en höjning av skattesatsen kan accepteras, förutsatt att regelverket i övrigt inte försämras eller kompliceras.

Förenklingsregeln

Under 2014 tillämpade 312 500 personer den så kallade förenklingsregeln. Utredningen anser dock att dagens nivå på 2,75 inkomstbasbelopp är för hög. Utredningen anser att nivån ökar risken för en skattedriven strukturomvandling där många löntagare undviker den progressiva beskattningen av tjänsteinkomster genom att bilda bolag. Förenklingsregelns inverkan på möjligheten att skapa en skattedriven strukturomvandling ska dock inte överdrivas, och den huvudsakliga ersättningsformen för entreprenörer i mindre bolag är även ett löneuttag för sin anställning.

Man måste i detta sammanhang ta hänsyn till den risk det innebär att bedriva en näringsverksamhet självständigt jämfört med att vara anställd. En företagare måste själv skaffa kunduppdrag och få kunden att betala. Företagaren saknar anställningsskydd och är i de flesta fall personligt ansvarig för företagets lån gentemot banken och för bolagets skatter gentemot Skatteverket på grund av reglerna om företrädaransvar. Företagare omfattas inte av reglerna om lönegaranti och drabbas oftare än en anställd av osäkra bedömningar inom socialförsäkringssystemet. Det är faktorer som Srf konsulternas förbund anser att utredningen inte beaktar på ett relevant sätt när man föreslår att förenklingsregeln ska sänkas till 1,75 inkomstbasbelopp samtidigt som man föreslår att skatten höjs till 25 procent.

Srf konsulternas förbund anser att de skäl som motiverade dagens nivå på förenklingsregeln som uppgår till 2,75 inkomstbasbelopp är giltiga och avstyrker därför starkt den föreslagna sänkningen. Det är även väsentligt att regelverket utformas för att stimulera nyföretagande för att skapa fortsatt tillväxt, och alla förändringar som motverkar detta bör därför utmönstras.

Förenklingsregeln och huvudregeln i annat bolag

Utredningen har uppmärksammat att en ägare till ett fåmansföretag genom olika transaktioner kan placera vinstmedel som upparbetats i verksamhetsföretaget i ett annat bolag. Andelarna i ett sådant kapitalförvaltande bolag är fortsatt kvalificerade på grund av bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet. Förenklingsregeln kan i sådana fall tillämpas för att bygga upp ett sparat utdelningsutrymme.

Utredningen föreslår därför att om en företagare använder förenklingsregeln i ett bolag får han inte beräkna något utdelningsutrymme i övriga bolag.

För inkomståren 2013 och 2014 var det för respektive år cirka 11 000 fåmansföretagare som beräknade gränsbelopp enligt förenklingsregeln i ett bolag och använde huvudregeln i ett annat. Det kan jämföras med att antalet ägare i fåmansföretag 2014 uppgick till över 380 000 personer.

I de flesta fall torde ägande i flera fåmansföretag vara en naturlig följd av att entreprenören är aktiv i flera olika verksamheter, som ur risksynpunkt inte bör bedrivas i samma bolag. I andra fall kan delägande i andra bolag baseras på att olika personer samverkar i olika affärsprojekt. Många entreprenörer är dessutom serieentreprenörer.

Några uppgifter om hur stora gränsbelopp som de cirka 11 000 personer som nyttjade de båda reglerna samtidigt under 2013 och 2014 redovisade, och hur stora utdelningar de har lyft har utredningen inte tagit fram. Utredningen saknar därför statistiskt material som underlag för sitt förslag och det kan på den grunden ifrågasättas.

Srf konsulternas förbund avstyrker därför starkt utredningens förslag i denna del.

Utredningens förslag stimulerar även till sådant kringgående som man avser motverka, genom att dessa 11 000 fåmansföretagarna kan skatteanpassa sitt ägande och sälja in andelarna i övriga bolag till ett av fåmansföretagarens helägda bolag. Dessa andelar blir då näringsbetingade och erhållen utdelning skattefri för moderföretaget. Val av moderföretag blir då det mest löneintensiva helägda företaget. Att utforma regelverk som skapar incitament till skattekonstruerat företagande är en direkt felaktig väg för det effektiva entreprenörskap Sverige är beroende av för att skapa fortsatt tillväxt och arbetstillfällen.

Lönebaserat utrymme

För ett väl fungerande 3:12 regelverk är det lönebaserade utrymmet av central betydelse.

En tydligt uttalad avsikt med förslaget är att öka statens skatteintäkter. Detta kan dock komma att motverkas av två högst sannolika effekter. Den första består i att benägenheten att lämna utdelning står i direkt motsatsförhållande till ökad beskattning. Det innebär att den underliggande skattebasen för beskattning av utdelning sannolikt kommer at minska, vilket motverkar effekten av ökad skatt från 20 till 25 procent.

Det andra förhållandet är de kraftigt ökade kraven på löneuttag, samt försämrade löneunderlag som ingår som grund för beskattning. Följden av detta är att företagens incitament att öka sina löneuttag för att nyttja lönesummeregeln kommer att minska, med följden att såväl underlaget för inkomstskatt över brytpunkten samt arbetsgivaravgifter kommer att minska. Även detta minskar de totala skatteintäkterna, varför huvudsyftet med regeländringen direkt motverkas av de lämnade förslagen. I syfte att i någon mån motverka detta är det väsentligt att kraven på löneuttag och lönesummereglerna inte förändras på ett sådant sätt att löneuttagen får mycket liten inverkan på underlaget för utdelning.

Srf konsulternas förbund är därför tveksamma till utredningens förslag om att slopa den regel som idag innebär att den delägare som kontrollerar mindre än fyra procent av kapitlet i ett bolag inte får tillgodogöra sig löneunderlag. Denna spärr bör vara kvar om ett slopande ska bekostas av ägarna till de minsta företagen på det sätt som utredningen föreslår.

Srf konsulternas förbund kan dock acceptera att fyraprocentsregeln tas bort om en förändring görs i utredningens förslag till löneunderlagsregel så att löneuttagskravet mildras och att gränserna för kapitalbeskattad utdelning justeras uppåt för mindre utdelningar.

Srf konsulternas förbund anser att utredningen i sitt förslag ställer för stora krav på eget löneuttag. Enligt utredningens förslag höjs löneuttagskravet från sex till åtta inkomstbasbelopp med tillägg av fem procent av andelsägarens och närståendes löneunderlag. Det tak som idag finns för löneuttaget höjs från 9,6 till 15 inkomstbasbelopp. Det tvingar en fåmansföretagare att ta ut en lön över brytpunkten för statlig inkomstskatt för att överhuvudtaget få möjlighet att tillämpa lönesummeregeln (huvudregeln). En sådan kraftig skärpning av eget löneuttag som utredningen föreslår är inte motiverad av något förhållande som framkommit i utredningen.

Dagens regler om beräkning av ett lönebaserat utrymme har den för samhället positiva effekten att det ökar incitamentet för mindre företag att nyanställa. Att anställa innebär en risk och denna risk är större desto mindre företaget är. De nu föreslagna reglerna riskerar att kraftigt minska incitamentet för mindre företag att göra nyanställningar. Förslaget kan därför få negativa effekter på arbetsmarknaden. Den ökning av statens finanser som förslaget medför riskerar därför att endast bli kortsiktig och få negativa effekter på sikt.

Srf konsulternas förbund anser att en lämplig avvägd nivå på löneuttagskravet kan vara 7 IBB vilket innebär att löneuttaget hamnar kring brytpunkten för statlig inkomstskatt. Detta löneuttag innebär att man betalar cirka 30 procent i inkomstskatt (kommunalskatt minus jobbskatteavdrag) och är en rimlig nivå för en fåmansföretagare att ta ut med hänsyn till PGI, SGI och inkomstnivån för föräldrapenning.

När det gäller taket för eget löneuttag är föreslaget på en väsentligt för hög nivå. Antalet fåmansföretagare som tar ut en lön över brytpunkten för den högsta statliga skatten på 25 procent är mycket litet, och förekommer enbart i stora löneintensiva fåmansföretag (konsultföretagen). Därför bör den högsta lönenivån motsvara gränsen för den statliga inkomstskatten på 25 procent, nämligen 11 inkomstbasbelopp, i stället för den nivå som utredningen föreslår på 15 inkomstbasbelopp.

När det gäller gränserna för maximal kapitalbeskattad utdelning är utredningens förslag på en väsentligt för låg nivå, och gynnar enbart de löneintensiva konsultföretagen, inte de små företagen med 1-5 anställda.

Utredningen föreslår att en begränsning i beräkningen av löneunderlag görs från dagens 50 procent till en trappa där underlaget beräknas till

– 10 procent av löner upp till 8 IBB

– 25 procent av löner mellan 8 och 60 IBB

– 50 procent av löner som överstiger 60 IBB.

Srf konsulternas förbund föreslår i stället att det endast bör finnas två nivåer i denna begränsningsregel

– 25 procent av löner upp till 60 IBB

– 40 procent av löner över 60 IBB.

Sparat utdelningsutrymme

Srf konsulternas förbund tillstyrker utredningens förslag om att varken reglerna om uppräkning av sparat utdelningsutrymme eller den nuvarande möjligheten att spara utdelningsutrymme bör förändras. Det innebär att det inte medför någon nackdel för ägaren om han väljer att fondera vinst i företaget för att ett senare år dela ut vinsten eller ta ut den vid en försäljning av bolaget.

Dotterbolag

Srf konsulternas förbund tillstyrker utredningens förslag om att den särskilda definitionen av dotterbolag tas bort. Därmed kommer aktiebolagslagens definition av dotterbolag att gälla.

Takbelopp

Srf konsulternas förbund tillstyrker av förenklingsskäl utredningens förslag om att takbeloppen för beskattning i tjänst av utdelning och kapitalvinst sker med ett takbelopp om 100 inkomstbasbelopp.

Generationsskiften

Srf konsulternas förbund tillstyrker utredningens förslag om att införa ett särskilt undantag från reglerna om samma och likartad verksamhet för ägarskiften mellan närstående när vissa villkor är uppfyllda. Srf konsulternas förbund anser dock att följande tillägg enligt nedan bör göras.

Ett av kraven för att regeln ska bli tillämplig är att överlåtaren har varit aktiv i företaget minst fem av de senaste sju åren. Med hänsyn till att nuvarande regler omöjliggör ett generationsskifte har många äldre avstått från detta och slutat arbeta i företaget på grund av ålder för att i stället leva på pension och utdelningar. Har en sådan delägare inte arbetat i företaget de senast tre åren uppfyller denne då inte kravet att ha varit verksam minst fem av de senaste sju åren. Srf konsulternas förbund anser därför att det i övergångsbestämmelserna bör göras ett tillägg som gör det möjligt även för dessa delägare att genomföra en generationsväxling inom familjen. En sådan övergångsregel kommer bara gälla delägare som vid ikraftträdandet har slutat arbeta i företaget sedan några år tillbaka.

När en fåmansföretagare säljer sin rörelse externt kommer denne in i karensperioden direkt. Personen kan fortsätta att arbeta i den nye delägarens verksamhet mot marknadsmässig lön utan att det hindrar trädaperioden i hans eget bolag i vilket verksamheten tidigare bedrevs. Srf konsulternas förbund anser att motsvarande bör gälla när egna barn fortsätter bedriva verksamheten på samma sätt som en extern köpare.

Tillbaka till övriga remisser