En ny lag om stöd vid korttidsarbete

Srf konsulterna har inte fått förslaget på remiss, men vi väljer att skicka in ett remissvar. Vi företräder konsulter som i väldigt stor omfattning i praktiken får hjälpa företag med att tolka regler och ansöka om stöd av olika slag. Under pandemin bistod vi våra medlemmar med information om hur reglerna om stöd för korttidsarbete skulle tolkas. Det medförde att vi fick en mycket bra inblick i de ganska komplicerade reglerna och hur svårt det var för företagen, och för övrigt även för Tillväxtverket, att förstå och tillämpa reglerna. Vi ser det därför som extra viktigt att reglerna nu blir tydliga och enkla.

Srf konsulterna tillstyrker förslaget till ny lag om stöd vid korttidsarbete. Särskilt vill vi framhålla att den ändrade inriktningen att det är långsiktigt livskraftiga företag med tillfälligt och betydande behov av arbetsminskning som ska omfattas av stödet. Det är dessutom bra och tydligt att det inte finns något förbud mot utdelningar eller krav på att minska kostnaden för arbetskraft.

Vi vill däremot framföra nedan synpunkter som i huvudsak syftar till att reglerna ska vara tydliga, lätta att tillämpa och så långt möjligt undvika rättsprocesser.

Inget stöd om kontrollbalansräkning ska upprättas

Enligt 2 kap. 3 § punkt 3 i förslaget får stöd inte lämnas till en arbetsgivare som, när ansökan prövas, är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551); ABL.  Bestämmelsen syftar till att tillgodose att stöd inte lämnas till arbetsgivare som har ekonomiska problem som inte är tillfälliga. Bara för att ett företag behöver upprätta kontrollbalansräkning behöver det inte betyda att de har ekonomiska problem som är långsiktiga. Kontrollbalansräkningen kan utvisa att det egna kapitalet inte är förbrukat och verksamheten kan därmed löpa vidare som vanligt. Så som kravet är formulerat kan det därför leda till att företag som bör kunna få stödet inte får det.

Vidare innehåller 2 kap. 3 § i förslaget två tidpunkter som inte är självklara. Som nämnts ovan är en bedömning när bolaget är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § ABL. Enligt ABL ska en kontrollbalansräkning upprättas när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat på visst sätt, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det är väldigt ofta en bedömningsfråga när den tidpunkten inträffar. Den andra tidpunkten som ska avgöras enligt 2 kap. 3 § i förslaget är när ansökan prövas. Det uppfattas snarast som en tidsperiod än en tidpunkt. Det vore bättre om det är tydligt att det är en given tidpunkt som är avgörande, till exempel när ansökan lämnas in.

I och med att stöd inte får ges till företag som enligt förslaget är skyldiga att upprätta en kontrollbalansräkning när ansökan prövas innebär det att företag som varit skyldiga att upprätta en kontrollbalansräkning tidigare och som utvisar att det egna kapitalet är förbrukat ändå kan få stöd. Man kan ställa sig frågan om det är rimligt att ett företag som före det att ansökan prövas har upprättat en kontrollbalansräkning ska få stöd, men de får inte stöd om det visar sig att kontrollbalansräkning behöver upprättas när ansökan ska prövas. Är det avsikten att reglerna ska tolkas på det sättet?

Vi uppfattar regeln som orättvis och som en källa som kan leda till rättstvister. Vi föreslår antingen att regeln tas bort eller att den omformuleras på ett sätt som gör att den verkligen säkerställer att endast de företag som har ekonomiska problem som inte är tillfälliga omfattas och att tidpunkterna blir tydligare.

Vad gäller att hänvisa till gällande regler om kontrollbalansräkning bör i sammanhanget observeras att utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115) bland annat har som uppdrag att analysera för- och nackdelar med reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag och föreslå de författningsändringar som behövs. Reglerna i ABL kan med andra ord komma att ändras.

Vissa möjligheter för Skatteverket att inte godkänna stöd

Enligt 2 kap. 4 § i förslaget får Skatteverket besluta att godkännande för stöd, preliminärt stöd och ytterligare stöd inte ska lämnas till arbetsgivare som genom en dom som har fått laga kraft har dömts för brott som gör att arbetsgivarens redbarhet kan ifrågasättas. Om arbetsgivaren är en juridisk person gäller detsamma om en fysisk person som har ett betydande inflytande i verksamheten har dömts för ett sådant brott.

För en tydlig reglering anser vi att det bör förtydligas när redbarheten kan ifrågasättas. Vi anser också att det bör definieras vad som avses med att en fysisk person har betydande inflytande i verksamheten. Betydande inflytande förekommer i olika lagstiftningar med olika betydelse. Det är av vikt att det klargörs vad som avses i denna lag.

Familjemedlemsundantaget kvarstår

Enligt 2 kap. 5 § punkt 3 får stöd inte lämnas till arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. Vi har förståelse för regeln, men vill påtala att det finns många familjeföretag som kan hamna i tillfällig ekonomisk kris och som kan behöva detta stöd. Skälen för förslaget finns i avsnitt 9.3.2. Däri anges bland annat att det vid en framtida kris i stället kan vara aktuellt att införa andra stöd som är bättre anpassade för familjedrivna företag och anställda som är familjemedlemmar. Vi föreslår att den typen av stöd, i förebyggande syfte, utreds redan nu. Alternativt bör familjemedlemsundantaget tas bort, eller formuleras på ett sätt som gör det möjligt att ge stöd även till familjemedlemmar, men inte i samma omfattning som övriga anställda.

I författningskommentaren framgår vilka som ska anses tillhöra arbetsgivarens familj. Vi föreslår att det framgår direkt i lagtext vilka som faktiskt omfattas.

Sämre anpassat för företag med hög personalomsättning

Vi noterar att stödet inte är anpassat för företag med till exempel hög personalomsättning eller många timanställda. Vi tycker att det är väl motiverat, men vill ändå påminna om att t.ex. restaurangbranschen hamnade i stora svårigheter under pandemin. När restriktionerna senare lättade hade många arbetsgivare svårt att få tag i personal för att återstarta verksamheten. Det kan därför vara motiverat med ett stöd anpassat även för den typen av företag.

Begreppet räkenskapsmaterial

Enligt 7 kap. 7 § andra stycket i förslaget ges Skatteverket rätt att vid kontrollbesök kontrollera bland annat räkenskapsmaterial. Räkenskapsmaterial definieras inte. Närmast till hands torde ligga att söka efter begreppet i bokföringslagen (1999:1078); BFL. Begreppet räkenskapsmaterial används däremot inte i BFL. Där används begreppet räkenskapsinformation (1 kap. 2 § första stycket 9).

Vi föreslår att begreppet räkenskapsinformation används i stället för räkenskapsmaterial.