Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Fi2015/861

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Skatteverkets hemställan Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, är den ledande branschorganisationen för
redovisningskonsulter och lönekonsulter.

SRF grundades 1936 och driver en fortlöpande branschutveckling samt kvalitets- och kompetenshöjning av medlemmarna.

SRF bedriver också en omfattande informations- och utbildningsverksamhet.

Förbundet har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 4 000 är Auktoriserade Redovisningskonsulter. Från 2014 auktoriserar SRF även lönekonsulter.

SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter bistår fler än 300 000 svenska och utländska företag och finns över hela landet.

Auktorisationen är en kvalitetsstämpel som borgar för trygghet, kompetens och förtroende. Genom auktorisationen skapas ett tydligt utbud av kvalitetssäkrade redovisnings- och lönetjänster till nytta för svenska företag.

Läs mer på www.srfkonsult.se

Remissvar:

SRF anser att det bör göras en mer fullödig analys av Skatteverkets fördelar kontra effekterna för mindre företag innan förslaget om registrering av försäljning i kassaregister vid tillhandahållande mot värdebevis antas eller förkastas. I övriga delar tillstyrker SRF förslagen.

Motivering

Skatteverkets hemställan består av tre föreslagna ändringar;

• Skyldighet för utländska näringsidkare utan fast driftställe i Sverige att använda kassaregister,
• Förslag avseende distansavtal och kassaregister, samt
• Registrering av försäljning i kassaregister vid tillhandahållande mot värdebevis.

De två första föreslagna ändringarna har SRF inget att invända mot.

Vad gäller registrering av försäljning i kassaregister vid tillhandahållande mot värdebevis noterar vi att analysen i Skatteverkets promemoria avseende god redovisningssed inte är fullständig och därmed kan ifrågasättas.

Skatteverket anför att först när en kupong utnyttjats, giltighetstiden gått ut eller företaget med tillförlitlig statistik kan visa att kupongen inte kommer att användas, ska enligt redovisningsreglerna en intäkt redovisas. Det innebär att då kupongerna säljs i första läget ska en skuld bokas upp. I grunden är det korrekt, men för framförallt mindre företag har förenklingsregler införts under senare år.

Mindre enskilda näringsidkare kan tillämpa BFNAR 2006:1 vid upprättande av förenklat årsbokslut. I detta regelverk finns regler som anger att belopp under 5 000 kronor inte behöver redovisas som förskott. De kan istället redovisas som intäkt.

För mindre aktiebolag som väljer att tillämpa BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) finns en möjlighet att tillämpa en förenklingsregel avseende periodisering som innebär att inkomster under 5 000 kronor inte behöver periodiseras.

Det kan teoretiskt diskuteras om regeln i K2 kan tillämpas vid t.ex. försäljning av lunchkuponger. Vi uppfattar däremot det som Bokföringsnämndens avsikt att förenkla. Vi noterar också att redovisning sker på olika sätt vilket innebär att det finns mindre aktiebolag som intäktsredovisar direkt vid försäljning av kuponger. Rör det sig om försäljning av så kallade enfunktionsvouchers (vilket lunchkuponger är) torde det också underlätta bolagets momsredovisning.

Sammanfattningsvis innebär ovanstående att mindre företag kan redovisa försäljningar av lunchkuponger i förskott som intäkt direkt i de fall försäljningen understiger 5 000 kronor.

I promemorian framförs att registrering i kassaregister ska göras både vid försäljning av kuponger och vid mottagande av kuponger inte kommer att innebära något praktiskt problem. Men som också framgår av promemorian kan manuella justeringar behöva göras för att det ska finnas ett färdigt underlag för bokföring. Om det blir problem eller inte beror givetvis på vilken redovisningsprincip företaget tillämpar under löpande år och hur kassaregistret är inställt. Vi anser därför att det är förenklat att påstå att det inte kommer att leda till några praktiska problem att införa krav på dubbel registrering.

Skatteverkets syfte med ändringarna är att få bättre kontrollmöjligheter. Detta måste ställas mot det merarbete det faktiskt kommer att innebära för framförallt mindre företag. Vi har svårt att bedöma vilket reellt problem Skatteverket ställs inför. Vi anser däremot att analysen av effekterna för framförallt mindre företag inte är fullständig. En ordentlig analys av fördelarna för Skatteverket kontra effekterna för mindre företag bör genomföras innan förslaget antas, eller då eventuellt förkastas.

Remissinstanser

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Tillbaka till övriga remisser