Genomförande av lönetransparensdirektivet

(SOU 2024:40)

Utredningen om genomförandet av EU lönetransparensdirektiv (SOU 2024:40) föreslår att nya regler ska införas för att öka insynen i lönesättning och stärka principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete mellan män och kvinnor. Direktivet, som antogs i maj 2023, syftar till att eliminera könsrelaterade löneskillnader och ska vara implementerat senast den 7 juni 2026. Utredningen föreslår bland annat att alla svenska arbetsgivare med minst 10 anställda årligen ska genomföra en lönekartläggning för att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader. För arbetsgivare med 100 eller fler anställda införs dessutom krav på lönerapportering, där uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män ska lämnas in till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Informationen ska offentliggöras, och arbetsgivare som inte uppfyller kraven riskerar sanktionsavgifter.

En central del av förslaget är att arbetsgivare ska informera både arbetssökande och anställda om lönestrukturer och praxis. Detta inkluderar att arbetstagare på begäran har rätt att få veta genomsnittslöner uppdelade på kön för lika eller likvärdigt arbete. För att motverka könsdiskriminering förbjuds arbetsgivare att fråga arbetssökande om deras tidigare lön från andra arbetsgivare. 

Srf konsulterna ser överlag positivt på utredningens förslag och anser att lönekartläggningar redan genomförs effektivt i Sverige och bör fungera som ett verktyg för att uppfylla direktivets krav. De ställer sig också bakom att endast arbetsgivare med 100 eller fler anställda ska omfattas av lönerapporteringskravet och anser att det inte bör utökas till mindre företag. De stödjer också förslaget om att DO ska utses till det övervakande organet och att Medlingsinstitutet ska ansvara för att förse EU med statistiska uppgifter. Srf konsulterna betonar vikten av att myndigheterna samarbetar med lönesystemleverantörer för att underlätta datainsamlingen och lönerapporteringen.

Remissvar

Srf konsulterna har beretts tillfälle att lämna synpunkter på SOU 2024:40 Genomförande av lönetransparensdirektivet. Srf konsulterna framför följande.

Utgångspunkt lönekartläggning

Srf konsulterna ser positivt på att utredningen bedömer att den svenska lönekartläggningen kan och bör fungera som direktivets gemensamma lönebedömning. En viktig faktor för att underlätta för arbetsgivare att efterleva kravet på lönetransparens är att utredaren konstaterar att arbetsgivaren kan tillämpa den definition av lön och det tidsintervall som används vid lönekartläggning.

Omfattning

Alla svenska arbetsgivare med 10 eller fler arbetstagare årligen ska dokumentera lönekartläggningen emedan lönerapportering enligt lönetransparensdirektivet begränsas till angivna trösklar. Srf konsulterna bifaller utredningens uppfattning om att det inte ska ske en utvidgning utöver de trösklarna, dvs att inte införa möjligheten kräva att arbetsgivare med färre än 100 arbetstagare tillhandahåller information om löner.

Myndighetsansvar

Srf konsulterna håller med om att Diskrimineringsombudsmannen (DO) ensamt bör utses till övervakningsorgan samt att Medlingsinstitutet är bäst lämpat att ansvara för att förse kommissionen (Eurostat) med nationella data. Srf konsulterna stödjer även förslaget att DO ska ha möjlighet att utfärda föreskrifter och allmänna råd, som även föreslogs i SOU 2020:79. Föreskrifter skulle skapa större tydlighet för arbetsgivarna och ge DO bättre förutsättningar att vidta sanktioner mot de arbetsgivare som inte följer reglerna, vilket är i linje med lönetransparensdirektivet. Ett alternativ till att införa föreskrifter är att tydligare definiera i lag vad som anses vara sakliga kriterier för att rättfärdiga löneskillnader. För arbetsgivare som inte har kollektivavtal kan effekten av att DO ges möjlighet att utfärda föreskrifter och allmänna råd innebära en ökad tydlighet kring vilka krav som ställs för att motverka osakliga löneskillnader.

Samverkan avgörande

Utredningen lyfter fram vikten av att myndigheten samverkar med lönesystemleverantörerna. Många av de uppgifter som arbetsgivarna ska ta fram till lönerapporteringen finns redan tillgängliga i de lönesystem som används på den svenska arbetsmarknaden. Så som lönerapporteringen genomförs i svensk rätt kommer kravet bestå i att lämna in ett antal procenttal. Dessa ska kunna tas fram ur arbetsgivarens lönesystem. Vi ser det därför som avgörande att myndigheten samråder med lönesystemleverantörerna gällande såväl hur informationen ska tas fram som hur den ska presenteras i ett webverktyg eller liknande.

Remissinstanser