Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna

S2016/02521/SF

Srf konsulternas förbund (tidigare Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF) har analyserat och diskuterat Socialdepartementets promemoria Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatsen.

Svar

Srf konsulternas förbund avstyrker förslaget om att införa en ny lag om särskild sjukförsäkringsavgift.

Om en lag om särskild sjukförsäkringsavgift införs bör de minsta arbetsgivarna, med 1 – 5 anställda, helt undantas från kravet att betala sådan avgift. Alternativt att nivån för när en arbetsgivare blir betalningsskyldig sätts betydligt högre än föreslagna 33 500 kr.

Sammanfattning av förslaget

I promemorian föreslås att

• en ny lag införs som innebär att arbetsgivare ska betala en särskild sjukförsäkringsavgift om 25 procent av arbetstagarnas sjukpenning från och med dag 91 i sjukfallen,
• det ska finnas ett fribelopp om 33 500 kr, som gäller alla arbetsgivare och är ett skydd mot alltför höga kostnader för små arbetsgivare,
• personer med utsatt situation på arbetsmarknaden ska undantas från arbetsgivarens kostnadsansvar,
• arbetsgivaravgifterna sänks med 0,16 procentenheter, från 31,42 % till 31,26 %.
• den särskilda sjukförsäkringsavgiften beräknas och beslutas av Försäkringskassan och debiteras arbetsgivares skattekonto,
• ändringarna föreslås träda ikraft den 1 juni 2017.

Motivering

Att regeringen vill vidta åtgärder för att bryta utvecklingen av att allt fler blir långtidssjuka, är något som Srf konsulternas förbund ser positivt på. Men det är inte alltid som sjukskrivningar är en följd av förhållanden som en arbetsgivare kan påverka. En anställds frånvaro kan till exempel vara kopplad till en skada som skett under fritiden, tumörsjukdom eller ett krävande privatliv. Ibland blir sjukfrånvaron lång i väntan på medicinsk behandling.

Srf konsulternas förbund anser därför att införandet av en särskild sjukförsäkringsavgift är fel väg att gå. Det finns heller inga vetenskapliga studier som visar att det finns ett samband mellan ett ökat ansvar för arbetsgivarna avseende de anställdas ersättning och minskad sjukfrånvaro. I stället för att införa en avgift borde ambitionen vara att försöka hitta andra åtgärder som kan bidra till att minska de långa sjukskrivningarna.

Srf konsulternas förbund anser att det bland annat är viktigt att det finns resurser hos hälso- och sjukvården samt hos Försäkringskassan så att rehabiliterings- och avstämningsmöten som rör den sjukskrivne kan genomföras effektivt och utan tidsfördröjning.

Det är enligt promemorian tänkt att den särskilda sjukförsäkringsavgiften ska vara kostnadsneutral för hela arbetsgivarkollektivet. Den gynnar arbetsgivare med lägre sjuktal än andra och drabbar de som har högre sjuktal.

Störst problem med hög och ökad ohälsa finns inom kommun- och landstingssektorn vilket innebär att de kommer att drabbas hårt om det införs en särskild sjukförsäkringsavgift. Det finns en uppenbar risk att de ökade kostnader avgiften medför kommer att leda till att tillgängligheten och kvalitén på tillhandahållna välfärdstjänster kommer att påverkas i stället för att leda till att arbetsgivarna arbetar mer aktivt med att få ner sjukskrivningstalen utöver vad som redan görs idag.

Srf konsulternas förbund anser att det därför borde utredas varför sjukfrånvaron ökar i den takt den gör inom kommun- och landstingssektorn så att verksamma åtgärder kan sättas in där problemen är som störst i stället för att införa en avgift som omfattar samtliga arbetsgivare.

Det föreslås i promemorian att ett särskilt högriskskydd införs för personer med en utsatt situation. Men risken är uppenbar att högriskskyddet kommer att minska möjligheten för personer med sjukdomshistorik samt funktionshinder av olika slag att få en anställning. Trots högriskskyddet medför en sådan person extra kostnader för en arbetsgivare. Högriskskyddet omfattar endast den kostnad som införandet av den särskilda sjukförsäkringsavgiften medför. Men sjukfrånvaro medför en rad kostnader för en arbetsgivare utöver den föreslagna avgiften. Så högriskskyddet blir en tydlig signal till en arbetsgivare att personen kan vara olämplig att anställa.

De minsta arbetsgivarna

I promemorian anser man att det är nödvändigt att ta särskild hänsyn till mindre arbetsgivare och man förslår därför att en arbetsgivare bör vara betalningsskyldig först när den särskilda sjukförsäkringsavgiften överstiger 33 500 kr per avgiftsår. Med den föreslagna nivån räknar man med att cirka 2 000 arbetsgivare med 1–5 anställda kommer att behöva betala särskild sjukförsäkringsavgift (s. 98).

I promemorian framhålls att det är bland småföretag som de flesta nya arbetstillfällen skapas i Sverige och det är i bland annat i små och växande företag som möjligheter till anställningar skapas för nyanlända och andra personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och det är därför extra viktigt att dessa arbetsgivare skyddas. Det är en uppfattning Srf konsulterna delar.

Den lägsta sjukfrånvaron finns inom privat sektor där de minsta arbetsgivarna finns och där administrationen av förslaget blir som mest kostsamt i förhållande till antalet anställda eftersom de oftast inte har administrativa rutiner och riktlinjer upparbetade kring hanteringen av långtidssjukskrivna.

I promemorian hänvisas till en begränsad intervjuundersökning där det sägs att de minsta arbetsgivarna ”i ett längre perspektiv inte ser något ekonomiskt utrymme för de arbetstagare som inte kan återgå i ordinarie arbete” (s. 81). Svaret visar att det hos mindre arbetsgivare sällan finns ekonomiskt utrymme att ha arbetstagare anställda som inte kan utföra ordinarie arbete. Att införa en särskild sjukförsäkringsavgift ökar inte det ekonomiska utrymmet för dessa arbetsgivare. Utan följden blir givetvis att de måste bli ännu försiktigare än idag med att anställa på grund av den ekonomiska verklighet de lever i.

Srf konsulternas förbund anser att om en lag om särskild sjukförsäkringsavgift införs bör de minsta arbetsgivarna med 1-5 anställda helt undantas från kravet på att betala sådan avgift. Alternativt att nivån för när en arbetsgivare blir betalningsskyldig sätts betydligt högre än föreslagna 33 500 kr med syfte att minska risken för de minsta arbetsgivarna att drabbas av en oförutsedd utgift på grund av en anställds sjukfrånvaro.

Remissinstanser