Remisslänk: Remiss 2015-03-27
Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen
Fi2015/1708
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Promemorian Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, är den ledande branschorganisationen för redovisningskonsulter och lönekonsulter.
SRF grundades 1936 och driver en fortlöpande branschutveckling samt kvalitets- och kompetenshöjning av medlemmarna.
SRF bedriver också en omfattande informations- och utbildningsverksamhet.
Förbundet har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 4 000 är Auktoriserade Redovisningskonsulter. Från 2014 auktoriserar SRF även lönekonsulter.
SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter bistår fler än 300 000 svenska och utländska företag och finns över hela landet.
Auktorisationen är en kvalitetsstämpel som borgar för trygghet, kompetens och förtroende. Genom auktorisationen skapas ett tydligt utbud av kvalitetssäkrade redovisnings- och lönetjänster till nytta för svenska företag.
Läs mer på www.srfkonsult.se
Remissvar:
Sammanfattning
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF avstyrker promemorians förslag om höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen.
SRF föreslår att kontrollavgifterna för personalliggare och kassaregister differentieras på så sätt att de halveras för de företagare som bedriver sin verksamhet i annan företagsform än aktiebolag och ekonomisk förening.
Motivering
I promemorian framhålls att de förseningsavgifter som idag tas ut enligt skatteförfarandelagen har legat på samma nivå sedan år 2003. Storleken på kontrollavgifterna gällande personalliggare har varit densamma sedan ikraftträdandet av bestämmelserna om personalliggare år 2007. Storleken på kontrollavgiften gällande dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av torg- och marknadsplats och vid omsättning av investeringsguld har varit densamma sedan ikraftträdandet av bestämmelserna år 1998 respektive år 2000.
Inflation
Inflationen mellan 2003-2014 kan motivera en höjning av förseningsavgiften för aktiebolag med 700 kr till 5 700 kr.
Inflationen mellan 2007-2014 kan motivera en höjning av kontrollavgiften för personalliggare och kassaregister med 800 kr till 10 800 kr.
För de kontrollavgifter som varit oförändrade sedan 1998/2000 kan dock inflationen motivera en höjning med 500 kr.
De beloppsförändringar som kan motiveras med hänvisning till inflationen är alltså näst intill försumbara.
Administrativa merkostnader
I promemorian framhålls att ett av syftena med förseningsavgifterna är att täcka de administrativa merkostnader som föranleds av att deklarationen inte lämnas i tid. I promemorian finns ingen redovisning av hur stora dessa merkostnader är. Det går därför inte ta ställning till om dessa merkostnader motiverar en avgiftshöjning. Man kan dock anta att dessa kostnader har minskat i takt med att deklarationer i allt större omfattning lämnas elektroniskt även om de lämnas efter sista inlämningsdag. Det skulle motivera en sänkning av förseningsavgifterna.
Avskräcka från överträdelse
När det gäller kontrollavgifterna är syftet att avskräcka från överträdelse av skyldigheterna enligt skatteförfarandelagen. De måste därför vara kännbara, framhåller man i promemorian. Samtidigt påpekas att kontrollavgifterna måste stå i rimlig proportion till de överträdelser det är fråga om.
I promemorian hänvisas inte till något stöd för uppfattningen att en höjning av kontrollavgiften leder till att antalet påförda kontrollavgifter kommer att minska. Sådan referens borde ha funnits om det är huvudmotiveringen för en höjning av kontrollavgifterna.
De allra flesta företagare vill göra rätt. Många påförs dock kontrollavgift på grund av enstaka misstag eller okunskap om små detaljer i aktuell lagstiftning. En höjning av kontrollavgiften kommer inte att påverka detta. Utan dessa, i grunden seriösa företagare, drabbas av en avgift avsedd för oseriösa företagare.
Det måste även beaktas att kontrollavgiften inte är kopplad till något konstaterat skatteundandragande. Utan den tas ut på grund av att Skatteverket upptäckt någon brist i ett av lagstiftaren konstruerat kontrollmaterial. Företagaren som drabbas kan alltså helt utan anmärkning sköta sin redovisning och betalning av skatter och avgifter och ändå bli påförd en betungande kontrollavgift.
I detta sammanhang måste uppmärksammas att även om kontrollavgifterna beloppsmässigt är lika stora oavsett företagsform är de ekonomiskt betydligt mer kännbara för enskilda näringsidkare, dödsbon och handelsbolag/kommanditbolag med fysiska personer som delägare, än vad de är för övriga juridiska personer.
Kontrollavgiften är inte skattemässigt avdragsgill. Det innebär att ett aktiebolag måste tjäna in en vinst på cirka 12 800 kr för att kunna betala 10 000 kr i kontrollavgift då bolagsskatten är 22 procent.
En företagare som bedriver sin verksamhet i en enskild firma eller i ett handelsbolag måste betala egenavgifter, kommunal skatt och eventuellt även statlig inkomstskatt för att kunna betala en icke avdragsgill kontrollavgift. En enskild näringsidkare som betalar 20 procent statlig inkomstskatt måste tjäna in en vinst i sitt företag som är nästan dubbelt så stor jämfört med den som har sin verksamhet i ett aktiebolag.
Om en kontrollavgift på 10 000 kr anses som rimlig för ett aktiebolag är det ingen tvekan om att den inte står i rimlig proportion för den som har sin verksamhet i enskild firma.
En pizzabagare som gör en vinst på 40 kr per pizza måste baka och sälja 320 pizzor för att betala en kontrollavgift på 10 000 kr om han har sin verksamhet i ett aktiebolag.
I en enskild firma kan han bli tvungen att baka och sälja cirka 620 pizzor för att betala samma avgift. Men ända upp till 750 pizzor kan bli aktuellt i det enskilda fallet om företagaren betalar 25 procent statlig skatt på sin inkomst.
Det är orimligt att de minsta företagen ska drabbas så oproportionerligt.
I proposition 2005/06:169,Effektivare skattekontroll, sid 50, skriver man följande:
”För att förenkla förfarandet bör det vara lätt att beräkna kontrollavgiftens storlek i varje enskilt fall. Utgångspunkten bör vara att avgift skall utgå med samma belopp oberoende av näringsidkarens ekonomiska förhållanden för att kontrollavgiften skall vara lätt att tillämpa”.
Skatteverket har inga problem med att tillämpa en förseningsavgift differentierad efter företagsform. Det borde vara lika enkelt för Skatteverket att tillämpa en kontrollavgift differentierad efter företagsform.
SRF föreslår därför att kontrollavgiften halveras för de företagare som bedriver sin verksamhet i annan företagsform än aktiebolag och ekonomisk förening.
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF