Kommissionsförslag om slutliga mervärdesskattesystemet

Fi 2017/03875  

Srf konsulternas förbund (tidigare Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på kommissionsförslag om slutliga mervärdesskattesystemet och meddelande om det framtida arbetet på mervärdesskatteområdet

Remissinstanser

Remissvar:

1. Sammanfattande bedömning

Srf konsulterna vill inledningsvis poängtera att det är svårt att, utifrån tillgängligt material och den tid som stått till förfogande, göra några mer exakta bedömningar av effekterna av förslagen. Enligt Srf konsulterna är frågan om den administrativa bördan högst prioriterad och nedanstående svar har sin utgångspunkt ifrån detta.

Srf konsulterna ställer sig positiva till att beskattning ska ske i det land där köparen är etablerad och att denna princip (destinationsprincipen) tas in i direktivet.

Srf konsulterna är också positiva till de föreslagna förenklingarna, men kan inte se några skäl varför de inte ska gälla för alla företag.

Srf konsulterna avstyrker förslaget att införa certifierad beskattningsbar person (CTP). I det fall regler om CTP införs måste de utformas så att ett maskinellt besked kan erhållas omedelbart vid ansökningstillfället.

Srf konsulterna avstyrker förslaget att köparen ska innehålla och redovisa moms till köparlandet vid gränsöverskridande transaktioner (B2B).

2. Srf konsulternas remissvar

Reglerna om gränsöverskridande handel inom EU upplevs av många, särskilt av mindre företag, som komplicerade. Srf konsulterna får, i medlemmarnas frågeservice, också en hel del momsfrågor kopplade till transaktioner med andra EU-länder. Regelverket får trots det anses fungera relativt bra i praktiken.

Mot denna bakgrund är Srf konsulterna tveksamma till ett nytt system där svenska företag ska redovisa utländsk moms till den medlemsstat där köparen är etablerad. Ett sådant system kommer att öka den administrativa bördan för de företag som inte har omfattande och kontinuerlig handel med andra medlemsländer än Sverige. Inte minst eftersom det kan krävas att det ska upprättas fler momsdeklarationer. Utöver en deklaration till Skatteverket för inhemska transaktioner kan det krävas en eller flera deklarationer vid försäljning till andra medlemsländer. Den viktigaste frågan är emellertid vem som är motpart när det gäller t.ex. frågor eller processer. Ett system där svenska företag ska ha kontakt eller föra dialog med utländska myndigheter vore förödande. Det skulle sannolikt medföra en rädsla att genomföra transaktioner med andra medlemsländer än Sverige, vilket skulle kunna avhålla det enskilda företaget från att göra gränsöverskridande transaktioner.

Srf konsulterna är också kritiska till ett system med särskilda regler för s.k. certifierade beskattningsbara personer. Ett sådant system kan leda till att de företag som inte är certifierade riskerar att betraktas som mindre kreditvärdiga eller oseriösa. Därmed finns det en risk att enskilda företag inte ges möjlighet att på lika villkor handla med andra länder än hemlandet. Det skulle i så fall kunna verka negativt för den fria handeln inom EU.

Om förslaget med CTP genomförs måste en certifiering vara möjlig utan djupare manuell analys. I princip bör det krävas att det är möjligt att få ett omedelbart beslut på en ansökan. Ett beslut ska alltså kunna erhållas efter vissa maskinella kontroller. Subjektiva bedömningar på en ansökan från en skattehandläggare måste ses som orimligt krav och dessutom betraktas som oproportionerligt.

Fördelen med enkla fastställda maskinella kontroller är att enskilda medlemsstater i eget intresse inte kan förhala eller förhindra ett beslut om certifiering.

Sammanfattningsvis anser Srf konsulterna att dagens system med omvänd skattskyldighet bör behållas. I det fall nuvarande regler bedöms vara komplicerade eller motverkar syftet om en inre fri marknad är det en enklare och mer ändamålsenlig åtgärd att se över nuvarande regler än att göra om hela systemet. En översyn och förändring av de regler som innebär en oproportionerlig administrativ börda för företagen bör prioriteras. Det gäller t.ex. nuvarande regler för svenska företag som redovisar moms en gång om året och som har gjort transaktioner med andra medlemsländer. För dessa företag uppkommer en oproportionerligt administrativ börda som också motverkar syftet om en inre fri marknad.