Omställningsstöd till företag för perioden augusti–december 2020

Diarienummer: Fi2020/04880

Srf konsulternas förbund har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget om omställningsstöd till företag för perioden augusti-december 2020 (Fi2020/04880). Remissvaret lämnas enligt nedan.

Remissinstanser

Remissvar:

Bakgrund

Coronaviruset har medfört mycket stora problem för hela samhället och näringslivet och Sverige har därför i likhet med flera andra länder infört en mängd stödformer i syfte att företagen ska få ökade möjligheter att överleva.

Omställningsstöd har införts för bortfall av omsättningen under perioden mars-april 2020 samt därefter kompletterats med ett ytterligare stöd för perioden maj-juli 2020. Krisen har därefter förvärrats och därför föreslås ytterligare stödperioder för augusti-december 2020.

Reglerna föreslås träda i kraft den 15 februari 2021.

Srf konsulternas kommentarer till förslaget lämnas enligt nedan.

Allmänna synpunkter

Förslaget är i grunden en förlängning i tiden av de tidigare beslutade regelverket för omställningsstöd avseende perioderna mars-april samt maj-juli 2020. Det innebär att de problem som finns i de befintliga reglerna förs vidare in i det kompletterande förslaget för perioden augusti-december.

Srf konsulterna har framfört synpunkter på de tidigare förslagen och kommenterar därför här nedan främst de viktigaste delarna i det nya förslaget.

Stödperiodens indelning

Den nya perioden delas in i två stödperioder, där den första föreslås vara augusti-oktober och den andra november-december. Så har även skett i tidigare förslag där kravet på företagets minskade nettoomsättning ökade successivt från 30% till 50% för att vara berättigad till stöd.

Orsaken till det nya förslaget om stöd är att krisen har förvärrats märkbart sedan oktober och mot den bakgrunden är kravet på minskad nettoomsättning nu istället omvänt och ska uppgå till 40% för perioden augusti-oktober och därefter 30% för november-december.

Srf konsulterna anser att stödperioderna istället borde delas in enligt de slutsatser som framförs i promemorian, där den första stödperioden bör vara augusti-september med ett krav på 40% minskad nettoomsättning, och den andra delperioden bör vara oktober-december med ett krav på 30% minskad nettoomsättning. En sådan indelning ger en bättre grund för att vara stödberättigad i den tilltagande krisen och kan därmed rädda flera företag och arbetstillfällen. Slutsatsen stämmer även med argumentationen i promemorian om krisens förlopp i tiden, där oktober anges som en tydlig tidpunkt för försämrat affärsklimat.

Redovisningsproblematik

Enligt den redovisningsnormering som majoriteten av svenska företag följer vid upprättande av årsbokslut eller årsredovisning ska villkoren för att få ett statligt stöd vara uppfyllda per balansdagen för att stödet ska kunna redovisas som intäkt det år årsbokslut eller årsredovisning upprättas för. I och med att det inte går att söka stödet innan sista december kommer företagen med nu gällande redovisningsregler inte att kunna redovisa stöden som intäkt i årsbokslut och årsredovisningar med balansdag sista december 2020. Detta eftersom man inte i förväg kan bedöma om de villkor som krävs kommer att kunna uppfyllas när ansökan prövas.

Det finns därför en risk att detta förvärrar krisen för många företag, t.ex. genom att de hamnar i ett läge där kontrollbalansräkning måste upprättas.

Srf konsulterna anser därför att det särskilt bör regleras att stödet ska kunna hänföras till den stödperiod det avser.

Ekonomiska svårigheter

Aktiebolag som är skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning per den 29 februari 2020 skulle enligt EU 651/2014 artikel 2.18 kunna anses vara i ekonomiska svårigheter och därmed inte vara berättigade till stöd. Det är dock inte skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning som är avgörande, utan den bedömning som följer av analysen. Det framstår vidare som märkligt att ett stöd som avser en period som startar under augusti 2020 ska påverkas av företagets ekonomiska status per februari.

Srf konsulterna anser att om en upprättad kontrollbalansräkning visar att det egna kapitalet inte är förbrukat så bör denna slutsats vara grunden för rätten till stöd. Enbart skyldigheten att analysera det egna kapitalet genom att upprätta en kontrollbalansräkning bör inte vara ett hinder för att erhålla stöd.

Fasta kostnader

Definitionen av vad som utgör de fasta kostnader som kan ingå i underlaget för stöd utgör ett problem, bland annat eftersom kostnader för att upprätthålla lagstadgade arbetsuppgifter inte ingår. En majoritet av de mindre svenska företagen anlitar en redovisningsbyrå för att upprätta redovisningen enligt bokföringslagen samt redovisa skatter och avgifter enligt gällande skatteregler. Det är därför anmärkningsvärt att dessa kostnader inte kan anses stödberättigade samtidigt som man kan få ersättning för t ex tjänster som avser bevakning, städning samt tvätt av textilier som alla saknar lagkrav att uppfylla.

Srf konsulterna anser att inköpta tjänster som avser lagstadgade arbetsuppgifter ska ingå i de definierade fasta kostnaderna och därmed vara stödberättigade.

Ombildningar

Enskilda näringsidkare som överlåter sin verksamhet till ett aktiebolag kommer att hamna i en situation där det saknas referensperioder för det nybildade aktiebolaget. Därför framförs i förslaget att nettoomsättningen för den enskilda näringsverksamheten ska kunna utgöra referensperiod för aktiebolaget.

Srf konsulterna anser att sådan koppling till referensperioder vid en övertagen verksamhet även ska gälla när ett handelsbolag överlåter sin verksamhet till ett nybildat aktiebolag.

Utdelning och värdeöverföringar

Lämnad utdelning är ett fortsatt hinder mot att erhålla stöd. Skälet torde vara att bolagen inte ska kunna dela ut pengar de får i statligt stöd.

I det fall ett utdelningsförbud ska finnas anser Srf konsulterna att det, åtminstone för fåmansföretag, bör utformas på ett annat sätt. Det är orimligt att en utdelning, oavsett storlek, ska medföra ett totalt förbud för stöd.

Enligt förslaget finns redan ett avräkningsförfarande som innebär att omställningsstödet ska minskas med annat stöd som företaget har erhållit för förlorad omsättning. Ett sådant system borde därför även kunna tillämpas för utdelning och värdeöverföringar.

Srf konsulterna anser att lämnad utdelning bör avräknas från det stödbelopp som kan erhållas istället för att helt diskvalificera företaget från stöd. Det skulle innebära att företag som tagit en mindre summa utdelning och som fått ekonomiska problem ändå kan få stöd med mellanskillnaden av det totala stödet och lämnad utdelning. Samtidigt kommer företag som lämnat en större utdelning automatiskt att få ett mindre stöd.

Srf konsulterna anser att det generellt är fel att ha ett utdelningsförbud, och framförallt för fåmansföretagare där utdelning är en normal ersättningsform för ägaren och utdelningen även delvis beskattas som lön. Vår uppfattning är att utdelningsförbudet bör ersättas med ett avräkningsförfarande enligt vad som föreslås ovan.

För att kunna erhålla omställningsstödet får företaget enligt förslaget inte lämna utdelning under perioden april 2020 till juni 2021. För stödperioden mars – april gällde förbud att lämna utdelning under perioden mars 2020 till juni 2021. För stödperioderna maj och juni – juli gäller april 2020 till juni 2021 som förbudsperiod. Vid första förlängningen av stödet flyttades med andra ord starttidpunkten för förbudsperioden fram.

Krisen har ökat väsentligt under hösten 2020, vilket även anges i promemorian. Det har medfört att många företag som inte hade en minskad omsättning innan sommaren har fått det under hösten. Att förbudet att dela ut då även omfattar historiska perioder före stödperiodens start framstår som anmärkningsvärt. Om ett företag har tagit utdelning eller inte i april påverkar inte heller på något sätt företagets omsättning under hösten. Enligt förslaget kommer dock en sådan utdelning som lämnats före stödperioden att medföra att företaget inte kommer att kunna få något stöd för perioden augusti 2020 till december 2020. Det kan medföra en risk att företag som är i behov av stöd inte får det och därför att verksamheten tvingas avvecklas.

Att för de nya stödperioderna kräva en karensperiod långt före stödperioden har enligt vår uppfattning ingen logisk grund.

I första hand anser Srf konsulterna att något utdelningsförbud inte ska finnas alls. I andra hand anser Srf konsulterna att ett utdelningsförbud bara ska gälla under stödperioden, samt utan retroaktiva och efterföljande karensperioder. I tredje hand anser Srf konsulterna baserat på ovan att utdelningsförbudet för de nya stödperioderna ska gälla tidigast från och med juli. Det är mera logiskt och rimligt än nuvarande förslag och underlättar också för såväl företagen som för granskande myndighet.

Enligt de föreslagna reglerna ska såväl ett verkställande som ett beslut om värdeöverföring medföra att stöd inte kan erhållas. Vad gäller verkställande har det likställts med att utdelningen betalas ut. Detta medför att utdelningar som avser äldre räkenskapsår men som inte har betalats ut utan ligger bokförda som en skuld till aktieägarna kommer att omfattas av utdelningsförbudet. Det skapar även generellt stor osäkerhet vad gäller betalning av skulder till aktieägarna. En skuld till aktieägaren kan delvis bestå av ej utbetald utdelning, men även delvis av annat. Kan en sådan skuld delvis betalas ut under förbudsperioden?

Det bör enbart vara beslut om utdelning under stödperioden som är ett hinder för att få stöd. Om däremot ägarna avstår utdelningen bör stöd kunna erhållas. Om ett företag fattar beslut om utdelning på en stämma, men på en senare stämma under stödperioden fattar beslut om att inte genomföra utdelningen bör hinder för att få stöd inte föreligga eftersom detta skapar en situation som är exakt samma som att ingen utdelning skulle ha beslutats. Denna situation har en ren civilrättslig grund och saknar helt koppling till beskattningen för ägaren.

Srf konsulterna anser att utbetalningstidpunkten inte bör styra om stöd ska medges eller inte. Om rätten att få en utdelning utbetald har infallit innan förbudsperioden, men utbetalning inte har skett, har bolaget en legal skuld till aktieägaren som måste få betalas. Vidare bör beslut som innebär att en under förbudsperioden beslutad utdelning inte ska genomföras bedömas som att ingen utdelning har skett.

Revisorsintyg

Srf konsulterna vill framhålla vikten av att stödet snabbt kan nå ut till företagen, samt att relevanta kostnader som inte kan undvikas ingår i underlaget för stöd. Ett exempel på hinder för att stödet når ut till företagen är kravet på revisorsintyg även för företag som inte har revisor. Här har den praktiska hanteringen visat att revisionsbyråerna prioriterat sina redan befintliga kunder och därför haft svårt att ta in nya uppdrag för att upprätta de intyg som krävs. Följden blir att en majoritet av företagen riskerar att inte få tillgång till stödet och därför riskerar allvarliga problem med att fortsätta verksamheten. Dessutom tillkommer en betydande revisionskostnad för de företag som lyckas hitta en revisor och som måsta sätta sig in i företagets verksamhet och ekonomi innan ett intyg kan utfärdas.

Srf konsulterna anser därför att företag bör kunna bekräfta förutsättningarna för att få stöd via en auktoriserad redovisningskonsult som Srf konsulterna och Far auktoriserar och som står under motsvarande typ av tillsyn som en auktoriserad revisor. Kompletterande krav kan därvid även ställas på att den auktoriserade redovisningskonsulten inte ska vara närstående någon part hos det sökande företaget.

Stöd för administrativa kostnader

För bolag som får stöd med minst 100 000 kronor föreslås ett stöd för administrativa kostnader om 10 000 kronor. Denna ersättning blir därmed indirekt kopplad till kostnaderna för de underlag och revisorsintyg som krävs vid stödbelopp över 100 000 kronor. Skatteverket kan dock själva välja att kräva intyg från revisor även för stödbelopp under 100 000 kronor, varför det rimligen borde utgå stöd för framtagande av underlag och intyg oavsett om det sökta stödet är över 100 000 kronor eller ej.

Det kan även noteras att de administrativa kostnaderna för att via sin redovisningskonsult och revisor ta fram de underlag och intyg som kan krävas i normalfallet är väsentligt högre än 10 000 kronor och minst borde uppgå till 30 000 kronor.

Srf konsulterna anser att stöd för administrativa kostnader ska kunna utgå när krav på intyg kopplas till det sökta stödet, oavsett hur stort stödbelopp som söks.

Tillbaka till övriga remisser