Remisslänk: Remiss 2023-02-17
Dnr 2023:34
Remiss av ändringar i K3
Srf konsulterna har erbjudits möjlighet att svara på remissen om Förslag till ändringar i Bokförings-nämndens allmänna råd och vägledning BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning (K3), diarienummer 2023:34.
Srf konsulterna tillstyrker förslaget i stort men framför nedanstående kommenterar som vi menar att Bokföringsnämnden bör beakta.
Synpunkter och frågeställningar på enskilda punkter
Punkt 3.7
Vi ser bland annat utifrån ett analysperspektiv ett värde i att det lämnas upplysning om ägare som innehar mer än 10 % av antalet andelar eller röster i ett företag.
I bilagan till remissen anges ett alternativ. I stället för att kravet på att lämna upplysning enligt 3.7 e helt utgår ur punkten anges att ett undantag skrivs in i punkten för de fall ägarföretaget fått medgivande från Bolagsverket att utelämna upplysningen. Vi föreslår att regeln utformas i enlighet med det förslaget.
Kommentar till hållbarhetsrapport
På sidan 36 föreslås införande av en kommentar efter lagrutan med 7 kap. 31 c § första och andra stycket ÅRL. I kommentaren citeras 7 kap. 31 c § tredje stycket. Därefter anges att det tredje stycket inte gäller företag som tillämpar K3.
I bilagan till remissen anges att nämnden anser att det finns skäl att återge det nya tredje stycket även om det inte ska tillämpas. Det anges inte vad dessa skäl är. Vi kan inte se några skäl till att återge regler som inte ska tillämpas och föreslår därför att kommentaren inte tas in.
Råvaror och förnödenheter
I K2 föreslås ett förtydligande av vad som ska ingå i posten råvaror och förnödenheter. I en bilaga till den remissen motiveras ändringen i K2 med att det inte är lika så som sker vid tillämpning av K3 och FAR:s RedR 1. BFN anser att det inte ska vara någon skillnad mellan regelverken.
Vi delar uppfattningen att det inte bör vara någon skillnad mellan reglerna. Vi menar däremot att K3 kan tolkas på olika sätt. Vill man ha samma regler bör därför samma förtydligande som föreslås i K2 om vad som ska ingå i posten föras in i K3.
Punkt 5.4
Denna nya punkt anger hur utgifter som är hänförliga till tillverkning av varor eller anläggningstill-gångar ska redovisas i en kostnadsslagsindelad resultaträkning. Vi uppfattar punkten som en fullständig bruttoredovisning. Kommentaren och punkten är däremot inte helt tydliga varför det bör förtydligas. Ska till exempel investeringar som görs direkt till en tillverkning av anläggningstillgång bruttoredo-visas i resultaträkningen? Andra meningen i kommentaren kan uppfattas som att årets utgifter ska debiteras i posten Aktiverat arbete för egen räkning. Vi utgår från att det handlar om att årets utgifter som ska aktiveras ska föras om via posten, men det bör förtydligas.
Vi noterar att det inte finns någon motsvarande beskrivning av hur utgifter ska hanteras i en funktions-indelad resultaträkning. Nu kan punkten tolkas som att material som köps in direkt till tillverkningen av tillgången ska redovisas som Råvaror och förnödenheter i en kostnadsslagsindelad resultaträkning för att sedan föras om till balansräkningen. En motsatsläsning av punkten skulle kunna leda till att om det är en funktionsindelad resultaträkning ska samma utgift redovisas direkt i balansräkningen.
Vi ser gärna att det tydliggörs vad som egentligen avses i såväl den kostnadsslagsindelade som den funktionsindelade resultaträkningen.
Punkt 7.4
I förslaget flyttas regeln om att företagets andel av medel på ett koncernkonto får behandlas som lik-vida medel från särregel för juridisk person till regler som gäller även koncerner. Vi har inga invändningar mot det.
Vi noterar att begreppet koncernkonto används. Det är olika begrepp från olika kreditgivare som har samma eller snarlik innebörd. Till exempel förekommer begreppet cash pool i många fall när utländska företag ingår i koncernen. I fall med enbart svenska företag förekommer även begreppet centralkonto.
Vi menar att man inte bör låsa fast sig vid begreppet koncernkonto. Vi föreslår att det i kommentar förtydligas vad som avses med koncernkonto och att man inte är låst till just det begreppet.
Kommentar till punkt 10.11
Den tillagda kommentartexten är inte helt självklar. De två första meningarna anger utifrån vilket regelverk det ska bedömas om fel har begåtts. Den sista meningen anger utifrån vilket regelverk det felet ska rättas.
Vi föreslår att den sista meningen bryts ut till ett eget stycke och att det i stället formuleras:
”Oavsett utifrån vilket regelverk det har konstaterats att ett fel har begåtts ska felet rättas i enlighet med reglerna i detta kapitel.”
Vidare föreslår vi att det förtydligas ytterligare med följande kommentartext:
”Ett företag som tidigare tillämpat K2 och då redovisat på ett sätt som strider mot reglerna i det regel-verket ska betrakta det som ett begånget fel även om det är en korrekt redovisning enligt K3. Har till
exempel företaget tidigare, när årsredovisning upprättades enligt K2, aktiverat egenupparbetade immateriella tillgångar har ett fel begåtts även om företaget nu tillämpar K3 där det, under vissa förut-sättningar, är tillåtet att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar.
När detta fel nu rättas sker det när företaget tillämpar detta regelverk och felet ska rättas på det sätt som anges i detta kapitel.”
Kommentar till punkt 23.21
Vi föreslår att kommentaren kompletteras med ett förtydligande om att inköpt material som ej förbrukats är att jämställa med lager på annan plats och att det därför ska redovisas som tillgång.
Punkt 23.26
I K2 finns skrivningar som liknar denna regel. I den remiss som är ute avseende ändringar i K2 föreslår nämnden att det förtydligas att det är hela intäkten som ska redovisas när den specifika (i K2 benämnd dominerande) aktiviteten utförts. Vi anser att det bör förtydligas vad som gäller i K3 också.
Punkt 27.1
I punkten finns en hänvisning till självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c § kommunallag (1991:900). Lagen är upphävd och ersatt med kommunallag (2017:725).
Kommentar till punkt 32.3
Det tillförs en kommentar som anger att tidsaspekten kan vara ett faktum som påverkar bedömning av om det är en händelse efter balansdagen som styrker något man redan visste per balansdagen eller om det är ny information. Samma text föreslås i K2. Vi har framfört kommentarer i vårt remissvar på ändringsförslagen i det regelverket. Eventuella ändringar bör synkroniseras mellan regelverken.