Remiss av förslag till ändring i Länsstyrelsernas allmänna fö­reskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Dnr: 205-29815-2015 (Västra Götalands län)

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslag till ändring i Länsstyrelsens allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, är den ledande branschorganisationen för redovisningskonsulter och lönekonsulter.

SRF grundades 1936 och driver en fortlöpande branschutveckling samt kvalitets- och kompetenshöjning av medlemmarna.

SRF bedriver också en omfattande informations- och utbildningsverksamhet.

Förbundet har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 4 000 är Auktoriserade Redovisningskonsulter. Från 2014 auktoriserar SRF även lönekonsulter.

SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter bistår fler än 300 000 svenska och utländska företag och finns över hela landet.

Auktorisationen är en kvalitetsstämpel som borgar för trygghet, kompetens och förtroende. Genom auktorisationen skapas ett tydligt utbud av kvalitetssäkrade redovisnings- och lönetjänster till nytta för svenska företag.

Läs mer på www.srfkonsult.se

Remissvar:

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, tillstyrker ansatsen i de föreslagna föreskrifterna, förutsatt att en fokusering på de mindre företagens närmiljö kan göras vid regeltillämpningen, samt att personkontrollerna av politiskt utsatta personer kan begränsas till kundens egna uppgifter. Vidare bör Länsstyrelsen utarbeta standardiserade mallar för de rutiner och kontroller som förväntas genomföras enligt regelverket, inklusive tillämpliga checklistor. Utan sådant systemstöd kommer den begränsade resurserna hos de mindre företagen att medföra både en orimlig belastning på företagen och risk för otillräckliga kontroller för att motverka penningtvätt.

Motivering

Sverige är på flera områden bundet att följa de direktiv om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som utvecklas internationellt. EU har 2015-05-20 antagit det fjärde penningtvättsdirektivet, och Sverige är dessutom medlem i FATF (Financial Action Task Force).

Frågeställningen avser därför inte om dessa regelverk kräver anpassning, utan istället hur denna anpassning ska ske, vilket är utformat enligt Länsstyrelsens föreskrifter. Remissen avser behovet av förändringar i dessa föreskrifter.

SRFs synpunkter på förslagen i remissen framgår enligt nedan.

Berörda yrkesutövare

Av 16 § penningtvättförordningen framgår att Länsstyrelsen har ansvar för att kraven i regelverket uppfylls. De yrkesutövare som omfattas definieras enligt 1 kap penningtvättslagen, och här framgår bland annat ”yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster och revisionstjänster som inte utförs av godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag.”

En sådan definition är felaktig, eftersom bokföringstjänster normalt sett inte utförs av godkända eller auktoriserade revisorer, och i synnerhet inte i samband med revisionsuppdrag på grund av jävsreglerna i ABL. Vad som istället bör definieras avseende bokföringstjänster och rådgivning är den yrkesroll som Auktoriserad Redovisningskonsult som numera utgör branschstandard, och som står under tillsyn och kvalitetskontroll via branschorganisationerna.

Kraven på riskbedömning

Majoriteten av de svenska företagen är små och har därför även begränsade resurser. Detta innebär att allt för långtgående krav kommer att utgöra en orimlig belastning på såväl verksamhet som ekonomi i dessa företag. Samtidigt är det viktigt att samtliga företag bidrar till att motverka de problem som följer i spåren av penningtvätt.

Enligt kraven ska riskbedömningen ta hänsyn till företagets verksamhet, omfattning och komplexitet. Av detta följer i praktiken normalt ett relativt snävt analysområde som kan omfatta företagets kunder, produkter och tjänster. SRF ställer sig dock skeptiska till att utvidga analyskravet till andra områden som anges, till exempel distributionskanaler och geografiska områden, inklusive gränsöverskridande verksamhet utanför Sverige. Ett sådant analyskrav är allt för långtgående, och det är därför inte rimligt att förvänta sig att den majoritet av mindre företag som utgör det svenska näringslivet kan genomföra analyser utanför sitt närområde på ett sådant sätt att regeltillämpningen gynnas. Det är därför lämpligt att kraven i samband med riskbedömningen i den praktiska tillämpningen begränsas till verksamhetens närområde för de mindre företagen.

Kraven på person i politiskt utsatt ställning

Enligt kraven i penningtvättslagen ska företagen avgöra om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning. Detta krav har överförts i en ny bestämmelse i Länsstyrelsens föreskrifter om att företaget ska skaffa sig ”tillförlitliga och tillräckliga kunskaper” för att kunna avgöra om kunden eller dennes huvudman är i sådan politiskt utsatt ställning. Samtidigt är den egna erfarenheten inom Länsstyrelsen att dessa kontroller är särskilt svåra att utföra för företagen.

SRF anser att regelverk som utgör en orimlig belastning för företagen bör undvikas. De åtgärder som skulle krävas för att utföra såväl en bedömning om vilka kunder som skulle kunna utgöra kontrollobjekt avseende politisk ställning, samt hur en sådan kontroll skulle kunna ske utan att störa kundrelationen framstår därför som ett allt för långtgående krav för de mindre företagen.

Länsstyrelsens föreskrifter bör därför utformas så att de mindre företagen kan uppfylla kraven i regelverket utan att tvingas utföra omfattande externa kontroller av kunderna. Krav på kontroller utöver en direkt dialog med kunden själv bör därför undvikas, vilket även framförs av Länsstyrelsen. SRF anser vidare att det inte är rimligt att de mindre företagen ska åläggas att utföra mera omfattande personkontroller än den grundläggande ID-kontrollen.

Åtgärder för att uppnå effektiv regeltillämpning

Den majoritet av mindre företag som utgör det svenska näringslivet har redan i utgångsläget begränsade resurser och i många fall relativt svag lönsamhet. Ur detta perspektiv anser SRF att det är orimligt att kräva att dessa företag utvecklar rutiner och kontroller till en kostnad av över 30 tkr, så som har beräknats i förslaget.

För att kunna uppfylla de krav som följer av regelverket är det därför önskvärt att Länsstyrelsen utarbetar en grundläggande rutinbeskrivning med tillhörande checklistor som kan användas och vid behov anpassas av de mindre företagen. En sådan standardmall skulle både ge väsentliga besparingar och stöd i regeltillämpningen för att uppnå de syften som finns i penningtvättslagen.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF