SIE 5 – Ett nytt filformat för överföring av generiska redovisningsdata

Remissvar

Srf konsulternas förbund tillstyrker att SIE 5 formatet sätts fast så som föreslås i remissen. Vi antar att den beskrivning som ligger till grund för själva formatet i någon version kommer att presenteras även efter det att filformatet beslutats. Vi menar då att det är viktigt att underlaget är korrekt. I vart fall bör det inte innehålla för många egna värderingar och slutsatser kring frågor som inte är SIE-gruppens specialistområde. Vi vill av den anledningen framföra följande synpunkter avseende den beskrivande delen till filformatet.

Motivering

I femte stycket under rubriken ”Princip 1 – Övergripande avgränsning” anges:

”Endast för de fall då själva SIE-filen utgör räkenskapsinformation (t.ex. en elektronisk gemensam verifikation som upprättats i SIE-format) omfattas filen av Bokföringslagens regelverk.”

Srf konsulterna föreslår att detta ändras till:

”Filen kan däremot utgöra räkenskapsinformation om det t.ex. handlar om en elektronisk gemensam verifikation som upprättats i SIE-format.”

Att bokföringslagens regelverk bara omfattar det som definieras av lagen behöver man inte påtala. Stycket handlar dessutom om när något är räkenskapsinformation eller inte. SIE-filen kan dessutom bli räkenskapsinformation om den används för lagring av elektroniskt inkomna eller skapade uppgifter.

I sista stycket under rubriken ”Princip 2 – Principen om största gemensamma kärna” anser vi att texten från och med ”utan dataförlust…” och resten av stycket bör strykas. Eftersom det står ”all räkenskapsinformation” omfattas endast det som är krav enligt bokföringslagen. Det borde sättas punkt där. Resten kan möjligen läsas som att det kan behöva föras över information som inte är räkenskapsinformation enligt bokföringslagen. Om detta kan man ha olika uppfattning.

Fotnot 11 på sidan 23 bör absolut tas bort eller skrivas om. Den första meningen är tveksam om den är sann. Det är skribentens tolkning av tidigare skrivningar som kommer fram. Det är med största sannolikhet så att flera uppfattar detta som en ändra tolkning. Det kan däremot bero på att man har gjort fel tolkning tidigare. I så fall blir det Bokföringsnämnden skriver enbart ett förtydligande. I den andra meningen påstås att det är kraftig skillnad på svensk och internationell begreppsvärld avseende detta. Vad finns det för något som stödjer det?

Vill man ha kvar något som förtydligar skillnaden mellan registrerats och bokförts kan man skriva att registrering avser när det faktiskt knappas in en uppgift och bokförts enligt bokföringslagen innebär när den uppgiften inte går att ändra.

I andra stycket under rubriken ”Verifikationsposter” på sidan 24 anges:

”Eftersom de konceptuella modellerna kan skilja sig åt mellan redovisningssystemen kan det dock inte garanteras att SIE-filen innehåller alla uppgifter från de ursprungligen bokförda posterna. En överföring av detta slag kan alltså inte betraktas som en teknisk konvertering av bokföringsposterna från det gamla systemet, och en överföring av detta slag väcker en del frågor kring hur förfaringssättet ska betraktas i förhållande till lagstiftning och normgivning.”

Vi anser att ”kan alltså inte betraktas som en teknisk konvertering av bokföringsposterna från det gamla systemet, och en överföring av detta slag” ska strykas. Den andra meningen blir då:

”En överföring av detta slag väcker en del frågor kring hur förfaringssättet ska betraktas i förhållande till lagstiftning och normgivning.”

Den första meningen ger vid handen att alla uppgifter måste föras över, oavsett om de är räkenskapsinformation eller inte. Utan att ge sig in i detalj på vad som händer och vilka krav som ställs anser vi att det ur bokföringslagsperspektiv är en långtgående slutsats. Detta även inkluderat Bokföringsnämndens vägledning BFNAR 2013:2 Bokföring.

Vi uppfattar skrivningen om teknisk konvertering som en koppling till vad som skrivs i Bokföringsnämndens vägledning Bokföring. SIE-gruppen bör inte yttra sig om huruvida överföringen är korrekt eller inte sett ur lagligt perspektiv. Det är, som sägs i de fall SIE-gruppen ändrar i enlighet med vårt förslag, oklart hur det ska betraktas. Det räcker med att SIE-gruppen pekar på det.

Även vad gäller tredje stycket och den hänvisning som sker till kommentarerna till punkt 7.2 ställer vi oss frågande. Texten i sig handlar om vad som gäller vid ett systembyte. Att exemplifiera detta med vad som gäller då företaget tagit emot elektronisk räkenskapsinformation från extern part känns tveksamt. Inte ens i de fall då företaget byter konsult är det givet. En konsult ses som företagets förlängda arm.

Vi anser att stycket före citatet och själva citatet kan tas bort. Ett alternativ är att förtydliga i stycket innan citatet att det är SIE-gruppens antagande.

Under rubriken ”SIE 5 som generell arkiveringsstruktur för räkenskapsinformation” på sidan 24 anges sammanfattningsvis att SIE-filen inte kan användas som arkiveringsformat eftersom en konvertering till SIE-format inte tar med all information som krävs enligt bokföringslagen. SIE-gruppen går så pass långt att det anges att bokföringslagen måste ändras för att det ska vara möjligt.

Vi anser att SIE-gruppens skrivningar och slutsatser i denna del är väl långtgående. Vi anser att det till viss del är möjligt att använda en SIE-fil för arkivering, framförallt för presentation i systematisk ordning. Enligt vår uppfattning bör det inte anges att det inte är tillåtet, utan att användarna av filformatet måste bedöma detta i varje enskilt fall.

Ett förslag är att efter det första stycket lägga in de två sista styckena. Direkt efter det kan hänvisas till vad som sägs i bokföringsnämndens vägledning. Det kan sedan avslutas med ett stycke med innebörden att den bokföringsskyldige själv måste avgöra i vilken mån SIE-filen kan användas för arkivering i det enskilda fallet.

Under rubriken ”Tidpunkt för när en verifikation ska anses vara bokförd” anges att det faktum att ett redovisningssystem kan innehålla såväl ”bokförda” som ”icke bokförda” affärshändelser gör att det även i SIE-filen är motiverat att särskilja dessa båda typer. Vi anser att även det borde prövas mot de olika scenarier som ställts upp. Bara för att systemet kan innehålla de olika varianterna är i sig inget skäl till att de ska kunna särskiljas. Nu anser vi att de bör kunna särskiljas, framförallt för scenariot med datorstödd revision.

De två första styckena under rubriken ”Rättelse av bokförd post på annat sätt än genom ny verifikation” på sidan 30 är väl provocerande såväl vad gäller tolkning av lagtext och Bokföringsnämnden. SIE-gruppen konstaterar att de själva starkt har kritiserat Bokföringsnämndens förhållningssätt. Det konstateras vidare att det faktum att en del system uppenbarligen inte följer lagen skulle bero på att Bokföringsnämndens allmänna råd inte är bindande för den bokföringsskyldige.

SIE-gruppen synes närmast göra anspråk på att vara en bättre tolkare av bokföringslagen än vad Bokföringsnämnden är. Vi anser att dessa skrivningar ska tas bort eller formuleras om. Vi anser också att det är olämpligt att skriva att företag inte behöver följa Bokföringsnämndens allmänna råd. Vi känner inte till något fall som har provats skarpt där utgången avseende god redovisningssed har blivit en annan än vad Bokföringsnämnden angivit i sin normering. Normeringen torde närmast kunna ses som tvingande.

Vidare använder sig SIE-gruppen under denna rubrik av uttrycket ”Bokföringsnämndens nya begreppsvärld” utan att närmare definiera det. Som vi ser det är begreppet redovisningsperiod nytt. I övrigt råder olika uppfattning om Bokföringsnämnden har infört nya begrepp eller ändrat betydelse av tidigare. Återigen tycker vi att man ska ha respekt för bokföringsnämndens position som av lagstiftaren utpekad som ansvarig för utvecklandet av god redovisningssed.

Som en avslutande fråga till SIE-gruppen undrar vi vad som menas med första meningen i tredje stycket under rubriken ”Hänvisning till rättelsesverifikation” på sidan 31. SIE-gruppen skriver:

”För att underlätta för dem som i detta avseende hellre vill följa Bokföringslagen erbjuder vi i det nya filformatet en möjlighet att inom en verifikationspost lagra hänvisningar till en eller flera rättelseposter.”

Detta skrivs efter det att SIE-gruppen citerat vad Bokföringsnämnden skriver om rättelse. Är det alltså SIE-gruppens uppfattning att Bokföringsnämndens skrivningar står i strid med lagen? Det är inte vår uppfattning.