Vissa skogsfrågor inför AFT 2017. Förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen.

Fi2014/842

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Skatteverkets promemoria Vissa skogsfrågor inför AFT 2017. Förslag till ändringar i fastighetstaxeringslagen.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, är den ledande branschorganisationen för redovisningskonsulter och lönekonsulter.

SRF grundades 1936 och driver en fortlöpande branschutveckling samt kvalitets- och kompetenshöjning av medlemmarna.

SRF bedriver också en omfattande informations- och utbildningsverksamhet.

Förbundet har cirka 6 000 medlemmar varav cirka 4 000 är Auktoriserade Redovisningskonsulter. Från 2014 auktoriserar SRF även lönekonsulter.

SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter bistår fler än 300 000 svenska och utländska företag och finns över hela landet.

Auktorisationen är en kvalitetsstämpel som borgar för trygghet, kompetens och förtroende. Genom auktorisationen skapas ett tydligt utbud av kvalitetssäkrade redovisnings- och lönetjänster till nytta för svenska företag.

Läs mer på www.srfkonsult.se

Remissvar:

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, har inget att invända mot de förändringar som föreslås i promemorian med undantag för vad som föreslås i punkt 4.3 ”Justering för säregna förhållanden”.

SRF anser att det för bostadshus och tomt på lantbruksenhet bör införas en möjlighet att justera för säregna förhållanden när värdeinverkan uppgår till en viss procent, för närvarande tre, av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde för enbart bostadshus och tomt på lantbruksenheten.

SRF anser att någon ändring inte bör göras av den beloppsgräns på 25 000 kr och den procentgräns på tre procent som gäller för närvarande vid justering för säregna förhållanden.

Motivering

I promemorian föreslås att storlekskorrektion inte ska fördelas på småhus eller mark för sådan byggnad. Förändringen innebär att värderingen av bostadshus och tomt på en lantbruksenhet inte längre ska påverkas av att de ligger på en fastighet med stora eller små arealer skog, åker e.d. Värderingsmodellen renodlas och blir neutral, skriver Skatteverket.

Vad som har förbisetts i promemorian är att om värderingsmodellen ska bli neutral i förhållande till värderingen av bostadshus och tomt på en småhusenhet måste korrigeringsmöjligheten för säregna förhållanden anpassas så att det blir möjligt att göra en sådan justering för bostadshus och tomt på en lantbruksenhet under samma villkor som gäller för bostadshus och tomt på en småhusenhet. Det innebär att det bör införas en möjlighet till justering av riktvärdet för säregna förhållanden när värdeinverkan uppgår till en viss procent, för närvarande tre, av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde för enbart bostadshus och tomt på lantbruksenheten. Värdet av taxeringsenhetens skog och åkermark samt eventuella ekonomibyggnader bör alltså inte påverka möjligheten att justera värdet för säregna förhållanden för taxeringsenhetens bostadshus och tomt.

Med det nuvarande kravet på att värdeinverkan ska uppgå till minst tre procent av hela taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde medför att någon justering på grund av säregna förhållanden sällan blir möjlig, trots att sådan justering kan vara motiverad, för bostadshus och tomtmark på lantbruksenheter. Men så länge bostadshus och tomtmark omfattas av reglerna för storlekskorrektionen kompenserar det i många fall för denna bristande justeringsmöjlighet när det är fråga om större fastigheter.

Beloppsgräns och procentgräns

I promemorian föreslås att beloppsgräns och procentgräns för när en justering för säregna förhållanden ska kunna ske justeras upp till minst fem procent av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, dock minst 50 000 kr. Skatteverket påpekar att det gått drygt tio år sedan beloppsgränsen sattes till 25 000 kr och motiverar sitt förslag med att även om penningvärdesförsämringen inte har varit så påfallande under denna tid som under vissa perioder dessförinnan, så ligger det i sakens natur att nivån på en beloppsgräns bör ses över med jämna mellanrum.

I SOU 2000:10 ansågs den då gällande beloppsgränsen för värdeinverkan om 50 000 kr vara för hög. När beloppsgränser bestäms bör man väga in den skattemässiga vinst fastighetsägaren gör genom justeringen och det merarbete och därmed merkostnad för Skatteverket som en justering innebär, framhöll utredningen.

Utredningen föreslog att beloppsgränsen skulle sänkas till just 25 000 kr med följande motivering:

”En jämförelse med den särskilda fastighetstaxeringen visar att det finns en beloppsmässig spärregel som är knuten till nytaxeringsgrunderna i 16 kap. 3 och 4 §§ FTL. Dessa regler innebär att nytaxering på grund av ändringar i taxeringsenhetens fysiska beskaffenhet eller ändringar i fråga om vissa rättsliga förhållanden förutsätter en ändring av basvärdet med minst en femtedel, dock minst 25 000 kr. För att åstadkomma en likformighet i regelsystemet bör enligt utredningens mening denna beloppsgräns även kunna införas vid justering för säregna förhållanden”.

Då det i 16 kap. 3 och 4 §§ FTL fortfarande finns en beloppsgräns på 25 000 kr och då inflationen i sig inte motiverar en höjning av beloppsgränsen till 50 000 kr, som Skatteverket mycket riktigt påpekar, anser SRF att det saknas motiv för en höjning av nuvarande beloppsgräns. Därmed saknas även motiv för att göra en förändring för fastigheter med högre värden genom en höjning av procentgränsen.

Det bör uppmärksammas att det vid indelningen i riktvärdeområden går att ta hänsyn till enskilda områdens särskilda värdeförhållanden. Något som numera görs i större omfattning än tidigare. Om det tagits hänsyn till exempelvis buller när riktvärdet fastställdes går det sedan inte att få en justering för buller, då det inte är ett säreget förhållande inom just det riktvärdeområdet. Detta tillsammans med införandet av ett tak på uttag av fastighetsavgift torde ha medfört att antalet ärendet med yrkande om sänkning av riktvärdet för säregna förhållanden har minskat. Så fastighetstaxeringsärenden med sådana yrkanden kan inte längre vara en särskilt betungande hantering hos Skatteverket.

Då obebyggda småhustomter inte omfattas av reglerna för kommunal fastighetsavgift är det viktigt att det finns rimliga justeringsmöjligheter av det underlag som ligger till grund för uttaget av skatt.

Skatteverket framhåller att både beloppsgränsen och procentgränsen ger sken av att noggrannheten vid värderingen är högre än vad som är möjligt att åstadkomma med nuvarande värderingsmodell. Det är riktigt men man förbiser då att justering för säregna förhållanden kan skapa en nödvändig känsla av rättvisa, vid en jämförelse grannar emellan, för de som betalar fastighetsskatt för sina fastigheter. En känsla som är viktig att upprätthålla när det gäller uttaget av skatt.

Även om två lika stora tomter som ligger bredvid varandra är felvärderade på grund av brister i värderingsmodellen kan det vara rimligt att den som har en tomt med sämre förutsättningar för bebyggelse utan allt för höga krav kan få ett lägre värde på sin tomt och därmed betala lite lägre fastighetsskatt jämfört med vad grannfastighetens ägare betalar.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

Tillbaka till övriga remisser