AGI – Arbetsgivardeklaration på individnivå

Frånvarouppgifter införs i arbetsgivardeklaration på individnivå (AGI) för att förbättra kontrollen och öka transparensen kring uttag av föräldrapenning. Med mer detaljerade uppgifter om frånvaro kan Försäkringskassan och andra myndigheter bättre kontrollera att utbetalningar är korrekta.

Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn (vab) är den största utgiftsposten inom tillfällig föräldrapenning och utgör drygt 90 procent av utgifterna. Pandemin ledde till ett kraftigt ökat uttag av vab. Jämfört med 2019, det sista året innan pandemin, var antalet utbetalda dagar för vård av barn 24 procent högre 2020, 25 procent högre 2021 och nära 28 procent högre 2022.

Srf konsulterna har besvarat  remissen “En utvecklad arbetsgivardeklaration” Läs Srf konsulternas remissvar här

Framtagandet av remissvaret har varit i samarbete med Srf Lönsam och Srf Lönegrupp. Dialog har även pågått med såväl Skatteverket som Försäkringskassan.

I juli 2024 kom lagrådsremissen och Skatteverket publicerade då ett förslag på teknisk lösning som sedan har reviderats efter dialog med Srf Lönsam. Inför väntat beslut har ett intensivt arbete pågått kring hantering av de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att genomföra sitt uppdrag.

Under hösten 2024 har Srf Lönsam i samarbete med Skatteverket och Försäkringskassan arbetat intensivt med hur uppgifter om föräldrapenning ska redovisas i AGI. Detta är en övergångslösning, och på sikt kommer hanteringen av föräldraledighet att stramas upp. En utmaning var kravet i lagrådsremissen om hur omfattningen skulle redovisas.

Srf konsulterna skickade en skrivelse till finansdepartementet, adresserad till finansminister Elisabet Svantesson, som ett sista försök att påverka lagutformningen. Srf konsulterna framhöll att för att minimera felaktig rapportering och underlätta spårbarheten mellan uppgifterna i lönesystemet och de som rapporteras, bör arbetsgivare endast rapportera de uppgifter som faktiskt finns tillgängliga i lönesystemet. Med tanke på den korta tidsramen för genomförandet bör annars de tidigare föreslagna uppgifterna – hela eller delar av dagar – efterfrågas. Alla systemförändringar som kräver manuell inmatning ökar arbetsbördan och risken för fel.

Propositionen skulle ha lagts fram för riksdagen den 3 oktober, men den presenterades först den 15 oktober. Enligt proposition 2024/25:36 (Sveriges riksdag) ska omfattningen av frånvaron anges antingen i antal timmar eller i procent, beroende på i vilket format uppgifterna hanteras i lönesystemet. Om arbetsgivaren använder ett system där frånvaron registreras i timmar, bör den rapporteras i timmar, och på samma sätt i procent om den registreras i procent. Detta kommer att underlätta för uppgiftslämnarna och minska deras administrativa börda. Regeringen har alltså ändrat förutsättningarna till det bättre jämfört med lagrådsremissen, se nedan:

“Uppgifterna som ska lämnas bör återspegla uppgifterna i lönesystemet
Uppgiftslämnandet bör utformas på så sätt att den administrativa bördan för arbetsgivarna minimeras så långt som möjligt. Som Srf konsulterna förespråkar bör därför de uppgifter arbetsgivarna ska lämna återspegla de uppgifter som redan behandlas i lönesystemen. En annan ordning hade nämligen inneburit att arbetsgivarna behöver bearbeta uppgifterna i lönesystemet innan uppgifterna kan rapporteras till Skatteverket, vilket regeringen inte anser är lämpligt”

Eftersom frånvarouppgifterna som ska rapporteras i AGI redan finns i lönesystemen kommer rapporteringen att ske automatiskt i samband med den ordinarie hanteringen. Srf Lönsams medlemmar, Sveriges ledande lönesystemleverantörer, har alla varit med i utvecklingen tillsammans med Skatteverket och Försäkringskassan av den tekniska lösning som kommer att användas. Under hösten 2024 justerades den tekniska kravspecifikationen två gånger utifrån den dialogen. Utgångspunkten har för alla parter varit att förändringen ska göras så smidig som möjligt för den ska hantera rapporteringen. Beslutet om införandet kom i riksdagen den 11 december 2024, så denna samverkan har varit avgörande för att få till en bra lösning.

Frånvarouppgifter ska lämnas per betalningsmottagare, datum och frånvarotyp. Redovisningen ska göras för den redovisningsperiod som ersättningen till betalningsmottagaren har påverkats av frånvaron, motsvarande kontantprincipen. Om en betalningsmottagare varit frånvarande under flera dagar, vilket kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, ska separata uppgifter lämnas för respektive datum och frånvarotyp.En förutsättning för att frånvarorapportering ska göras är att det finns en motsvarande löneuppgift. Det innebär att om det inte utbetalas någon lön från arbetsgivaren så ska inte heller en frånvarouppgift lämnas. Detta är Försäkringskassan väl medvetna om.

Så att

Finns frånvaron med på lönebeskedet ska den också rapporteras via AGI och tvärtom, finns inte frånvaron med på lönebeskedet (dvs lönen har inte påverkats) ska den heller inte in till AGI.

Mer detaljerat

Frånvarofilen innehåller ett antal poster/uppgifter med motsvarande fältkod(FK):

• Arbetsgivarens person-, samordnings- eller organisationsnummer (FK201)
• Redovisningsperiod (FK006)
• Betalningsmottagarens person- eller samordningsnummer (FK215)
• Frånvarodatum (FK821)
• Specifikationsnummer för frånvarouppgiften (FK822)
• Typ av frånvaro: föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning (FK823)
• Omfattning av frånvaro i procent eller timmar (FK824 – FK827)

Frånvarouppgifterna kommer att vara ett tillägg till den ordinarie AGI:n med löneuppgifter. Uppgifterna om frånvaro kommer att ligga separat, som två filer eller uppdelade i API med egna s k poster. Hur det hanteras beror på lönesystem. Det går inte att komplettera en AGI med frånvarouppgifter i efterhand. Frånvarouppgifter kan sparas som utkast i e-tjänsten innan arbetsgivardeklarationen skickas in. Ändringar kan göras så länge uppgifterna är i utkastform. Efter inlämning går det dock inte att ändra eller se frånvarouppgifterna hos Skatteverket.

Förenklat skapas det en individuppgift för löneuppgifter och för de personer om har frånvaro skapas en individuppgift för löneuppgifter + en individuppgift för frånvarouppgifter. Om en person är föräldraledig men inte får någon lön, dvs det skapas inte några löneuppgifter, så ska och kan inte heller frånvarouppgifter rapporteras. Skatteverket måste ha en AGI med löneuppgifter för respektive person.

Exempel

En person är föräldraledig del av månad, får en lön som ska rapporteras och det har skapats frånvarouppgifter i lönesystemet. För denna person skapas det en individuppgift för löneuppgifter+ en individuppgift för frånvarouppgifter

Men om

personen i fråga inte får någon ersättning från arbetsgivaren, dvs bruttolönen är 0 kr, så skapas det ingen AGI med individuppgift för löneuppgifter och då inte heller någon individuppgift för frånvarouppgifter.

De frånvarouppgifter som lämnas i AGI från den 1 januari 2025 kommer inte att behöva eller kunna rättas. Skatteverket är endast mottagare av frånvarouppgifterna och kommer att gallra uppgifterna när de har skickats till Försäkringskassan. Skatteverket tar fortfarande inte heller emot negativa belopp, se mer nedan under exempel.

Om man rättar en AGI som redan har signerats en gång så kommer inga frånvarouppgifter att tas emot. Man ska heller inte manuellt lägga in sådana frånvarouppgifter på en annan redovisningsperiod.

Om man däremot gör en korrigering på tidigare rapporterad frånvaro på en senare lön, så ska de nya frånvarouppgifterna in på den månad då lönen påverkades.

Frånvarouppgifter kan sparas som utkast i e-tjänsten innan arbetsgivardeklarationen skickas in. Ändringar kan göras så länge uppgifterna är i utkastform. Efter inlämning går det dock inte att ändra eller se frånvarouppgifterna hos Skatteverket.

Om man rättar en AGI som redan har signerats en gång så kommer inga frånvarouppgifter att tas emot. Man ska heller inte manuellt lägga in sådana frånvarouppgifter på en annan redovisningsperiod.

Enligt regeringens bedömning finns det ingen skyldighet för arbetsgivaren att rätta eller göra tillägg till tidigare lämnade frånvarouppgifter. I stället är det Försäkringskassan som ansvarar för att hantera rättelser inom sitt befintliga system, om avvikelser upptäcks mellan uppgifter från arbetsgivaren och den sökande. Arbetsgivaren kan dock frivilligt informera Försäkringskassan om felaktigheter, men är inte skyldig att göra det.

Givetvis ska korrigering av felaktig rapportering även fortsättningsvis att hanteras i lönesystemet.Om man ör en korrigering på tidigare rapporterad frånvaro på en senare lön, så ska de nya frånvarouppgifterna in på den månad då lönen påverkades. Det kan komma att medföra att FK får dubbla uppgifter för en period.

Exempel:

En anställd rapporterar frånvaro pga föräldraledighet för 10-15 mars på heltid på sin aprillön. AGI blir inrapporterad och godkänd för april. Det visar sig sedan att personen även var frånvarande 16-20 mars. Korrigering görs vanligt sätt på majlönen och frånvaron för 16-20 mars skicka in på majs redovisningsperiod eftersom det var då lönen påverkades av dessa dagar. Försäkringskassan jämför dagarna som arbetsgivaren har rapporterat in med den ansökan om ersättning som den anställde har gjort. Om den anställde har ansökt korrekt så stämmer frånvaron hos arbetsgivaren med den ersättning som den anställde gjort anspråk på. Försäkringskassan är medveten om att detta scenario finns.

Men om

• det skulle inte ha varit någon frånvaro 15 mars utan bara 10-14 mars.

Den felaktiga dagen justeras på lönen i maj. I systemet så backas alla de ursprungliga dagarna så samtliga dagar hamnar i minus – dessa skickas inte in. Dagarna läggs in på nytt för 4 av de 5 dagarna. Vid AGI för maj  kommer 10-14 mars att skickas in igen.

• • FK kommer först ha fått in information i aprilrapporteringen om frånvaro den 10-15 mars, och därefter en till rapportering för nästan samma datum (10-14 mars) i majrapporteringen
  • Den anställde bör ha sökt ersättning för för 10-14 mars. Det är det som FK vill säkerställa.

Eller om

• omfattningen var felaktig och skulle varit 75% i stället för 100% (eller ändrad frånvarotyp).

Korrigeringen av rättelsen görs på lönen i maj där dagarna med 100% tas tillbaka och hamnar i minus, denna justering rapporteras inte in via AGI. Men dagarna läggs också tillbaka med 75% i stället, denna information går med i AGI för maj.

• • FK kommer då att ha först fått uppgifter om 100% frånvaro, och sen 75% för samma dagar och typ av frånvaro.
  • Den anställde bör ha sökt ersättning för 75%. Det är det som FK vill säkerställa.

• frånvaron 10-15 mars missades och kom aldrig med på aprillönen utan påverkar lönen först i juni.
  • Frånvaron rapporteras via AGI i samband med deklarationen för juni.

Den anställdes egna ansökan till Försäkringskassan är det som ligger till grund för den ersättning som utbetalas, det blir ingen skillnad med den nya frånvarorapporteringen via AGI. Det är viktigt att den anställde rapporterar korrekt hos Försäkringskassan så att rätt belopp utbetalas, i tid och det inte blir krav på återbetalning. Frånvarouppgifterna som rapporteras via AGI har inte en direkt påverkan på den anställdes ersättning utan används för kontroll hos Försäkringskassan. Den anställdes uppgifter i sin ansökan analyseras  i förhållande till vad arbetsgivaren rapporterat. Försäkringskassan granskar som tidigare uppgifter löpande.

Innan Försäkringskassan fattar beslut om återbetalning utreder de först om det finns skäl för att befrielse från att betala tillbaka hela beloppet eller en del av det. Därefter skickar Försäkringskassan utredningen till personen som då får möjlighet att meddela om något inte stämmer. Om Försäkringskassan sedan beslutar om återbetalning har man 30 dagar på sig att betala eller ansöka om att dela upp betalningen. Om Försäkringskassan analys visar på misstänkt bidragsbrott så sker en utredning  på samma sätt som innan den nya frånvarorapporteringen via AGI infördes.

Det finns krav på att den som i samband med en arbetsgivardeklaration har lämnat uppgift om huruvida en betalningsmottagares ersättning har eller inte har påverkats av frånvaro av skäl som kan ge rätt till tillfällig föräldrapenning eller föräldrapenning, ska informera den som uppgifterna avser om de uppgifter som lämnats om denne i samband med deklarationen. Informationen ska lämnas senast den dag då arbetsgivardeklarationen har kommit in till Skatteverket. Eftersom frånvarouppgifterna som rapporteras motsvaras av det som registrerats i lönesystemet vilket även presenteras på lönespecifikationen uppfylls därmed det kravet. Om inte Srf konsulterna fått igenom sina förslag på förändringar i lagrådsremissen hade det krävs en hel del bearbetning av frånvarouppgifterna och då hade även lönespecifikationen utökats med den informationen.

En rekommendation är ändå att upplysa de anställda om att denna rapportering införs och att vikten av korrekt rapportering tydliggörs för alla involverade; hur registreringen av föräldraledighet ska göras, att den anställde rapporterar korrekt och att attestering sker i tid blir allt viktigare.

För att underlätta hanteringen av uppgifterna så ligger frånvarouppgifterna separerade från löneuppgifterna även om de rapporteras vid ett och samma tillfälle.  En fil som innehåller frånvarouppgifter för redovisningsperiod där första deklaration redan har skickats in kommer att avvisas men eftersom frånvarouppgifterna är i egen fil så kommer ändå löneuppgifterna att registreras.

Det sker flera kontroller i samband med inläsningen av frånvarouppgifterna, exempelvis att det finns uppgift om typ av frånvaro, dvs om det är föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning. Dessa kontroller har även lönesystemleverantörerna.

I dagsläget finns ingen sådan koppling mellan arbetsgivaren och Försäkringskassan. I propositionen står att läsa “Det saknas beredningsunderlag för att inom ramen för detta lagstiftningsprojekt ta ställning till om en arbetsgivare, som Srf konsulterna förespråkar, också ska få möjlighet att hos Försäkringskassan ta del av uppgifter om frånvaro som lämnats av andra arbetsgivare. Det finns dock
inget som hindrar att den enskilde själv informerar sin arbetsgivare om antalet inrapporterade frånvarodagar, t.ex. genom att lämna över ett utdrag från Försäkringskassan.”

Arbetsgivare bör begära ett styrkande från den anställde angående hur mycket föräldrapenning som tagits ut från Försäkringskassan per barn.

Uppgiftsskyldigheten gällande frånvarorapportering är inte förenat med någon sanktion.

Regeringen bedömer att det inte finns skäl att anta annat än att arbetsgivare i allmänhet kommer att rapportera korrekta uppgifter om frånvaro. Majoriteten av arbetsgivare använder it-baserade lönesystem, vilket innebär att uppgifter för arbetsgivardeklarationen hämtas direkt från lönesystemet och överförs till Skatteverket via datafiler eller API. När frånvarodata registreras i lönesystemet sker rapporteringen till Skatteverket normalt utan ytterligare manuell hantering.

Om däremot det blir en försening av löneuppgifterna så kan det bli aktuellt med förseningsavgift. Först kommer då ett  förslag till beslut om förseningsavgift, som kan bemötas skriftligt. Därefter fattar Skatteverket beslut om huruvida förseningsavgift ska utgå eller inte. Förseningsavgiften är 625 kronor.

Arbetsgivare som medvetet eller genom grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter om frånvaro kan göra sig skyldiga till bidragsbrott eller vårdslöst bidragsbrott. Enligt bidragsbrottslagen (2007:612) kan den som lämnar felaktiga uppgifter och orsakar fara för felaktiga utbetalningar av ekonomiska förmåner dömas till fängelse i högst två år, eller vid ringa fall, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Förslaget innebär en positiv förändring, då det sannolikt minskar arbetsbördan för utbetalare genom att reducera behovet av att besvara särskilda förfrågningar från Försäkringskassan om anställdas frånvaro. Det exakta antalet betalningsmottagare med frånvaro som medför uppgiftsskyldighet för arbetsgivaren varje månad är svårt att fastställa. Däremot kan tillgänglig statistik ge en övergripande bild av situationen.

Eftersom frånvarouppgifterna som ska rapporteras i AGI redan finns i lönesystemen kommer rapporteringen att ske automatiskt i samband med den ordinarie hanteringen. Srf Lönsams medlemmar, Sveriges ledande lönesystemleverantörer, har alla varit med i utvecklingen tillsammans med Skatteverket och Försäkringskassan av den tekniska lösning som kommer att användas. Under hösten 2024 justerades den tekniska kravspecifikationen två gånger utifrån den dialogen. Utgångspunkten har för alla parter varit att förändringen ska göras så smidig som möjligt för den ska hantera rapporteringen. Beslutet om införandet kom i riksdagen den 11 december 2024, så denna samverkan har varit avgörande för att få till en bra lösning.

När förändringar införs tydliggörs även befintliga processer och den nya frånvarorapporteringen kommer att sätta fokus på hanteringen av föräldraledighet. Vikten av korrekt rapportering tydliggörs för alla involverade. Försäkringskassan kommer att utvärdera den information som de har att tillgå när det gått några månader och de sett effekterna. Hur registreringen av föräldraledighet ska göras, att den anställde rapporterar korrekt och att attestering sker i tid blir allt viktigare.

Frånvaro på grund av föräldraledighet som ger möjlighet att ansöka om ersättning med föräldrapenning är det som ska rapporteras.

Läs mer på FK:s hemsida

Det går att rapportera olika typer av föräldraledighetsfrånvaro på samma dag, som att kombinera uttag av föräldradagar och vab.

Men om

• Frånvaron avser sänkt sysselsättningsgrad (förkortning av normal arbetstid): En anställd har rätt att sänka sin sysselsättningsgrad enligt lag även om de inte har föräldradagar kvar. Den anställde kommer då inte att ansöka om ersättning från Försäkringskassan och frånvaron behöver därför inte rapporteras .

Arbetsgivardeklaration på individnivå lämnas in på samma sätt som arbetsgivardeklarationen görs idag. Rapporteringen ska vara inne hos Skatteverket senast den 12 månaden efter att lönen har betalats ut. Arbetsgivaren rapporterar via Skatteverkets Mina Sidor.

Kontrolluppgifter som arbetsgivaren brukar skicka till den anställde behöver inte skickas ut när AGI har införts. Istället anses lönespecen visa tillräcklig information för att tillgodose uppgiftskraven på rapportering från arbetsgivaren till den anställde. Uppgifterna för arbetsgivardeklaration är redan idag en summering av de individuella underlagen. Den anställde kommer att ha tillgång till de uppgifter som arbetsgivaren har skickat in via Skatteverkets Mina Sidor.

Srf Lönegrupp har tagit fram en standardlönespec där uppgifterna motsvarar begreppen som den anställde möter på Mina Sidor.

Rättelser hanteras på samma sätt som tidigare. Om det i en månad blir fel på en utbetald lön så är det fortfarande möjligt att justera arbetsgivardeklarationen fram till den 12 när den ska vara inrapporterad till Skatteverket. Sedan är det inte alltid så att det går att justera innevarande månad. Skatteverket har tagit fram en rättslig vägledning för rättningar. 

• Minska administration för arbetsgivare
• Minska uppgiftslämnande till myndigheter
• Anställd får tillgång direkt till uppgifterna
• Minska osund konkurrens

På grund av att kontrolluppgiftshanteringen, som är ett stort arbetsmoment, kommer att utgå så minskar administrationen. Dessutom så kommer lönearbetet kunna fördelas bättre under hela året istället för att det blir höga arbetstoppar när det finns som minst resurser att tillgå. Om många behöver hjälp med samma sak vid samma tillfälle så kan det bli resursbrist vilket kan bli mycket kostsamt.

Införandet av AGI genomfördes i två steg. Den 1 juli 2018 genomfördes första steget i införandet av AGI och omfattade företag med minst 15 anställda i branscher med krav på personalliggare. Från och med januari 2019 lämnar alla arbetsgivare individuppgifter.

Den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring införs för att göra systemet mer rättvist och bättre anpassat till dagens arbetsmarknad. Genom att basera rätten till ersättning på arbetsinkomster snarare än arbetad tid blir systemet mer flexibelt och bättre lämpat för att inkludera personer med varierande anställningsformer, som deltidsarbete eller kortare anställningar.

Syftet är även att minska risken för felaktiga utbetalningar och fusk, då inkomstuppgifter från Skatteverket används för att kontrollera kvalifikationen. Slutligen blir ersättningsnivåerna mer anpassade till individens medlemskapstid i a-kassan, vilket motiverar långsiktigt medlemskap och stärker tryggheten för dem som har kontinuerlig anknytning till arbetslivet.

I april 2024 presenterade regeringen i en proposition förslaget att arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster rapporterade via AGI. Arbetsgivardeklarationerna innehåller uppgifter om ersättning för arbete för majoriteten av de förvärvsarbetande. Om rätten till arbetslöshetsersättning baseras på inkomster som det finns uppgifter om i arbetsgivardeklarationerna, kan enskilda i många fall få möjlighet att förutse sitt försäkringsskydd. Lag (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft den 1 oktober 2025.

Kvalificeringen sker utifrån arbetsinkomster, och att längden på medlemskapet i a-kassan påverkar ersättningsnivån. Den period som underlagen för beräkning omfattar kallas ramtid.
Ramtiden är vanligtvis de tolv månader som föregår den månad som ansökan om arbetslöshetsersättning avser. Under denna period måste den sökande ha uppnått den fastställda inkomstnivån för att uppfylla inkomstvillkoret.

Inkomstvillkor, den lägsta inkomst som krävs för att man ska bli berättigad till a-kassa
För att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning måste den sökande ha haft en viss minsta sammanlagd inkomst från förvärvsarbete inom ramtiden. Inkomstvillkoret uppfylls också om den sökande har haft en viss minsta inkomst under minst fyra månader inom ramtiden. Nu gällande regel är att den antagna inkomsten kan antas uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet per år. När det nya regelverket träder i kraft måste personen istället måste ha minst 42,5 % av gällande prisbasbelopp per månad.

Personer som får beslut om arbetslöshetsersättning från och med oktober 2025 omfattas av de nya reglerna, medan de som redan har en pågående ersättningsperiod i oktober fortsätter enligt de nuvarande reglerna.

Srf konsulterna har besvarat  remissen “En utvecklad arbetsgivardeklaration” Läs Srf konsulternas remissvar här

Framtagandet av remissvaret har varit i samarbete med Srf Lönsam och Srf Lönegrupp. Dialog har även pågått med såväl Skatteverket som Försäkringskassan.

I juli 2024 kom lagrådsremissen och Skatteverket publicerade då ett förslag på teknisk lösning som sedan har reviderats efter dialog med Srf Lönsam. Inför väntat beslut har ett intensivt arbete pågått kring hantering av de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att genomföra sitt uppdrag. Detta pågår fortfarande för att systemet ska vara på plats per den 1 januari 2025.

Fler uppgifter i AGI har varit under utveckling en tid. I december 2023 höll Srf Lönsam ett första möte med Skatteverket och Försäkringskassan för att diskutera förutsättningarna för rapporteringen inför remissbesvarandet av SOU 2023:47 En utvecklad arbetsgivardeklaration – åtgärder mot missbruk av välfärdssystemen. Därefter har förslagen bearbetats, och den 11 juli 2024 presenterades lagrådsremissen med förändringar jämfört med tidigare förslag. I SOU 2023:47 föreslogs att frånvaron skulle rapporteras som hela eller delar av dagar. I lagrådsremissen ändrades dock kravet, och det nya förslaget innebar att frånvaro skulle anges på ett sätt som inte motsvarade rapporteringen i lönesystemen.

Under hösten 2024 har Srf Lönsam i samarbete med Skatteverket och Försäkringskassan arbetat intensivt med hur uppgifter om föräldrapenning ska redovisas i AGI. Detta är en övergångslösning, och på sikt kommer hanteringen av föräldraledighet att stramas upp. En utmaning var kravet i lagrådsremissen om hur omfattningen skulle redovisas.

Srf konsulterna skickade en skrivelse till finansdepartementet, adresserad till finansminister Elisabet Svantesson, som ett sista försök att påverka lagutformningen. Srf konsulterna framhöll att för att minimera felaktig rapportering och underlätta spårbarheten mellan uppgifterna i lönesystemet och de som rapporteras, bör arbetsgivare endast rapportera de uppgifter som faktiskt finns tillgängliga i lönesystemet. Med tanke på den korta tidsramen för genomförandet bör annars de tidigare föreslagna uppgifterna – hela eller delar av dagar – efterfrågas. Alla systemförändringar som kräver manuell inmatning ökar arbetsbördan och risken för fel.

Propositionen skulle ha lagts fram för riksdagen den 3 oktober, men den presenterades först den 15 oktober. Enligt proposition 2024/25:36 (Sveriges riksdag) ska omfattningen av frånvaron anges antingen i antal timmar eller i procent, beroende på i vilket format uppgifterna hanteras i lönesystemet. Om arbetsgivaren använder ett system där frånvaron registreras i timmar, bör den rapporteras i timmar, och på samma sätt i procent om den registreras i procent. Detta kommer att underlätta för uppgiftslämnarna och minska deras administrativa börda. Regeringen har alltså ändrat förutsättningarna till det bättre jämfört med lagrådsremissen.

Propositionen kan du läsa här  och i den framhålls Srf konsulternas synpunkter vid flera tillfällen, bland annat “Uppgiftslämnandet bör utformas på så sätt att den administrativa bördan för arbetsgivarna minimeras så långt som möjligt. Som Srf konsulterna förespråkar bör därför de uppgifter arbetsgivarna ska lämna återspegla de
uppgifter som redan behandlas i lönesystemen. En annan ordning hade nämligen inneburit att arbetsgivarna behöver bearbeta uppgifterna i lönesystemet innan uppgifterna kan rapporteras till Skatteverket, vilket regeringen inte anser är lämpligt.”

AGI innehåller två uppgifter som är kopplade till var den anställde arbetar.

• Arbetsställe som har rapporterats under många år
• Tjänsteställe som är en uppgift som tillkom 1 januari 2023.

Arbetsgivare med minst två arbetsställen ska redovisa arbetsställenummer i arbetsgivardeklarationer på individnivå och i kontrolluppgifter som skickas till Skatteverket som sedan skickar uppgifterna vidare till Statistikmyndigheten (SCB) Läs mer Arbetsställenummer till arbetsgivardeklaration på individnivå

Uppgift om tjänsteställe motsvarar två uppgifter i AGI, arbetsplatsens adress och arbetsplatsens ort. Bakgrunden till att dessa uppgifter rapporteras är reglerna kring avdrag i privatdeklarationen för resor till och från arbetsplatsen. De reglerna godkändes av den tidigare regeringen under sommaren 2022. Den nya regeringen beslutade att inte genomföra dessa förändringar, men förändringen i arbetsgivardeklarationen kvarstår ändå. Därför behöver arbetsgivare informera om tjänsteställe i arbetsgivardeklarationen. Läs mer om tjänsteställe  Tjänsteställe | Rättslig vägledning | Skatteverket

Det pågår en utredning kring tjänsteställe. Utredningen ska analysera om bestämmelserna om tjänsteställets placering kan moderniseras på ett sätt som gör skattereglerna enklare att förstå och tillämpa för arbetsgivare, anställda och företagare. Utredningen ska presentera sitt förslag senast den 25 januari 2025.