Remisslänk: Remiss 2015-09-04
Fakturabedrägerier
SOU 2015:77
Motivering
Fakturabedrägerier är ett samhällsproblem. Sedan lång tid tillbaka är det allmänt känt att ett mycket stort antal näringsidkare och privatpersoner krävs på betalning utan att det finns någon fordran.
Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier uppskattar att under det senaste året har företag och privatpersoner betalat totalt sett ett sammanlagt belopp på från omkring en halv miljard och upp till över en miljard kronor till personerna bakom sådana bedrägerier.
I SOU 2013:85, sid. 168 konstaterar Egendomsskyddsutredningen att antalet anmälda bedrägerier ökat kraftigt under senare år.
”Samma utveckling gäller för bedrägerier med hjälp av bluffakturor. Sådana bedrägerier utgör numera en stor andel av de anmälda bedrägerierna, trots att statistiken bara omfattar bluffakturor som skickats till företag. För denna form av bedrägeri anses dessutom mörkertalet vara ovanligt stort. Detta beror framför allt på att flertalet brott inte fullbordas och att de som inte betalar bluffakturorna sällan anmäler det bedrägeriförsök som de har varit utsatta för. De åklagare som utredningen har talat med har uppskattat att mörkertalet när det gäller bedrägeri med hjälp av bluffakturor (inkluderande fakturor till privatpersoner) kan vara så högt som 90 procent. Det förhållandet att det visat sig finnas en marknad för seriösa företag som hjälper drabbade att slippa från krav som hänför sig till bluffakturor tyder också på att problemet är mångdubbelt större än vad som syns i statistiken över anmälda brott”.
”Enligt uppgifter från de brottsbekämpande myndigheterna ser man numera kopplingar mellan personer som systematiskt ägnar sig åt denna typ av bedrägeri och annan allvarlig brottslighet. Den låga anmälningsbenägenheten, den begränsade risken för upptäckt och det förhållandet att brotten på kort tid kan omsätta betydande summor framhålls som faktorer som gör att brottsligheten lockar till sig personer som har en kriminell belastning. Det uttrycks också farhågor för att vinsten från sådana brott kan användas för att finansiera annan brottslig verksamhet. Bedrägeri med hjälp av bluffakturor och liknande förfaranden får därmed stora effekter på samhället och riskerar att få negativa konsekvenser för tilltron till betalnings- och faktureringsrutiner”.
Till skillnad mot Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier anser Srf konsulternas förbund att bestämmelserna om kreditupplysningar behöver ändras. Att en enda ansökan om betalningsföreläggande, såvitt avser juridiska personer och andra näringsidkare, leder till betalningsanmärkning kan inte anses vara en lämplig ordning. En uppfattning som tycks delas av våra nordiska grannländer då varken Norge, Danmark eller Finland, enligt Egendomsskyddsutredningen, inte har en sådan ordning.
Ur kreditupplysningssynpunkt torde värdet av att redan en ansökan om betalningsföreläggande ska leda till betalningsanmärkning vara begränsat med tanke på att en ansökan där det finns en verklig fordran inom relativt kort tid oftast följs av ett utslag.
Efter det att en ansökan om betalningsföreläggande har inkommit förelägger Kronofogden den betalningsskyldige (svaranden) att inom viss tid, normalt tio dagar från delgivning, bemöta ansökningen. Om svaranden inte bestrider kravet meddelas ett utslag.
Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier framhåller att skillnaden mellan vad som gäller för företag och privatpersoner i detta avseende är ett resultat av den avvägning mellan olika intressen som gjordes under lagstiftningsarbetet med kreditupplysningslagen. Men 1972 var fakturabedrägerier inte av sådan omfattning som de är idag och inget som Kreditupplysningsutredningen fann anledning att omnämna i SOU 1972:79. Utan motiveringen till att Kreditupplysningsutredningen inte fann några skäl att föreslå någon begränsning i användningen av ansökningsuppgifter om företag var i huvudsak det faktum att det vid utredning hade visat sig att ett mindre antal företag förlängt sin kredit genom att fördröja betalningen till ansökningsstadiet, varigenom de undgått registrering i kreditupplysningsverksamheten för utslag.
Då problemet med fakturabedrägerier är stort och dessutom ökar, bör alla till buds stående medel prövas. Det är därför angeläget att nu införa ett generellt förbud mot att i en kreditupplysning ta med uppgifter om att ansökan om betalningsföreläggande har gjorts innan skyldigheten att betala har fastställts.
Srf konsulternas förbund